Operation ger bäst resultat vid svår fetma

Kirurgisk behandling av svår fetma ger en långsiktigt varaktig viktminskning och bättre livskvalitet jämfört med konventionell behandling i primärvården. Det visar en tioårsuppföljning av den psykosociala delstudien inom projektet Swedish Obese Subjects, SOS, vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. I delstudien ingår hittills 1 276 svårt feta patienter. Av dessa har 655 behandlats kirurgiskt och 621 personer har genomgått en behandling inom primärvården med de rutiner som finns vilka oftast innebär någon form av kost – och motionsrådgivning. - I genomsnitt gick de opererade ner ca. 28 kilo (dvs. ca. 25 procent) redan vid ettårskontrollen. Efter tio år är viktnedgången i genomsnitt 16 procent i den kirurgbehandlade gruppen, säger Marianne Sullivan som leder projektet om hälsorelaterad livskvalitet och fetmabehandling vid Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhuset. - Trots en viss viktåtergång efter tio år så kan vi konstatera att det endast är kirurgisk behandling av svår fetma som ger en långsiktigt god effekt på vikten och därmed på livskvaliteten. I den konventionellt behandlade gruppen hade varken vikt eller livskvalitet förändrats efter ett år, och efter tio år kan man se en viktuppgång på 1,6 procent. Bland de personer som opererats förbättrades livskvaliteten dramatiskt, ju större viktnedgång desto bättre, och de som bibehållit en viktreduktion på ca. 25 procent efter tio år har uppnått samma nivå av allmän hälsouppfattning, emotionellt välbefinnande och psykosocial funktionsförmåga som befolkningen i övrigt. - De positiva resultaten avser hela spektrat av den s.k. hälsorelaterade livskvaliteten. Det gäller såväl fetmaspecifika psykosociala problem som att bada offentligt, delta i föreningsliv, prova och köpa kläder och ätbeteende med t ex mindre hungerkänslor, som bättre allmän hälsouppfattning och fysisk funktion. Även det psykiska välbefinnandet med minskad ångest, dålig självkänsla etc. förbättrades avsevärt. Studien pekar också på att behandlingsvinsterna är lika stora för män och kvinnor. Detta gäller livskvaliteten men också t ex en rad förbättringar såsom lägre risk för diabetes och förhöjda blodfetter, lägre energiintag och mer fysisk aktivitet. Projektet ”Hälsorelaterad livskvalitet och fetmabehandling i en kontrollerad studie över tio år” har pågått sedan 1993 (huvudstudien) och får stöd av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). För ytterligare information om projektet, kontakta: Marianne Sullivan, professor Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg E-post: marianne.sullivan@medicine.gu.se Tel: 031-342 63 37 Mobil: 0705-434 380 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd. Bodil Gustavsson bg@fas.forskning.se Tel: 08-7754096