50 miljoner till forskning om funktionshinder

För att öka kunskapen om hur personer med funktionsnedsättning kan bli mer delaktiga i samhället finansierar Forte nya forskningsprojekt. Förutom att studera livsvillkor och samhällsstöd för personer med funktionsnedsättning ska projekten även se på effekter av pandemin.

Kriser kan ofta drabba utsatta grupper hårt, men samtidigt föra med sig nya möjligheter som är positiva. Än så länge är dock kunskaperna begränsade om hur pandemin påverkat personer med funktionsnedsättning. Totalt får 13 projekt finansiering med sammanlagt 50 miljoner kronor inom Fortes utlysning för forskning om funktionshinder. De handlar bland annat om effekter för personer med intellektuell funktionsnedsättning, demokrati och digitalt engagemang inom funktionshindersrörelsen samt distansarbete och inkluderande arbetsmiljö.

– Det ska bli intressant att följa vad forskningen säger om pandemins effekter. Vi hoppas att satsningen kan ge nya kunskaper som kan bidra till att personer med funktionsnedsättning kan leva ett liv på mer jämlika villkor, förklarar Frida Alicedotter Bartonek, forskningssekreterare, Forte.

Funktionshinder är ett av de områden där Forte har i uppdrag av regeringen att samordna den nationella forskningen. Inriktningen för utlysningen togs fram i samarbete med brukarorganisationer och myndigheter inom området. De projekt som får finansiering har tydliga kopplingar till nationella mål för funktionshinderspolitik och folkhälsa, liksom till social hållbarhet inom Agenda 2030 med sin princip om att inte lämna någon utanför.

En av forskarna som får pengar inom utlysningen är Julia Bahner på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Hon ska studera demokratiska konsekvenser av digitaliseringen i funktionshinderrörelsen.

– Vi ser en ökad aktivism på nätet, parallellt med mer traditionell organisering i olika föreningar som inte är så digitala. Att vi nu får medel för vårt projekt ger oss möjlighet att titta mer fördjupat på hur det påverkar funktionhinderrörelsen, och inte minst effekter av pandemin, säger hon.

För många personer med funktionsnedsättning förändrades möjligheterna att delta i aktiviteter och vara sociala i grunden under pandemin, när traditionella verksamheter stängde ned. De ofta yngre personer som redan hade digital vana kunde däremot hålla i gång sitt engagemang.

– Det blir intressant att studera hur föreningslivet nu kommer att tänka framöver, för att försöka locka unga och få en återväxt. Även hur utvecklingen påverkar demokratin, i och med att grupper på nätet ofta har mer individuellt fokus än de traditionella föreningarna, med sina tydligare mål att påverka beslutsfattare, säger Julia Bahner.