120 miljoner till forskning om framtidens arbetsliv

Hur påverkar industrins satsning på elfordon vilka medarbetare som behövs i framtiden? Och hur kan arbetsmiljön värnas när chefen delvis ersätts av datoriserade instruktioner? Det ska två forskningsprogram ta reda på – nu när Forte delar ut 120 miljoner kronor till forskare i fem sexåriga forskningssatsningar. Målet är att få fram kunskap och lösningar för ett hållbart, hälsofrämjande och inkluderande arbetsliv.

Finansieringen kommer från utlysningen Arbetslivets utmaningar 2023 och görs inom ramen för det tioåriga nationella programmet för arbetslivsforskning som Forte driver. Anna-Karin Florén är programansvarig på Forte:

– De sexåriga programmen gör det möjligt för forskarna att fördjupa sig i samhällsrelevanta frågor. Programmen kommer generera mycket ny kunskap inom områden med betydelse för samtiden och framtiden – som grön omställning, digitalisering och arbetsmiljö inom kvinnodominerade yrken.

Elfordon! Hur påverkar den gröna omställningen vilka som behövs i industrin?

En som fått finansiering i utlysningen är Tomas Berglund, professor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Tillsammans med sina kollegor ska han studera Volvo Cars och Volvo Group och den regionala gröna omställning som företagen står inför. Volvo Cars har lovat att bara erbjuda elfordon från 2030 och Volvo Group strävar efter en fossilfri lastbilsflotta till 2040. Två stora batterifabriker planeras att byggas i Västsverige. I forskningsprogrammet ska forskarna undersöka arbetsmarknads- och välfärdseffekter av den gröna omställningen och hur regionala aktörer hanterar förändringarna och de samhällsutmaningar som kan uppstå.

– Bilindustrin står för en stor andel av Västsveriges arbetstillfällen, särskilt om man ser till alla underleverantörer. Vi vill titta på vad som händer i olika städer och samhällen där när bilindustrin ställer om. Är alla vinnare eller blir det delar av regionen som inte kommer tjäna på det lika mycket? Kommer arbetslösheten öka i regioner som redan har det lite tufft om kompetenskraven blir nya? Och hur kommer städer som det går bra för, till exempel Mariestad där en av batterifabrikerna är planerad, klara den stora inflyttning som kan bli? Där kan det också bli en konkurrens om arbetskraft, att människor lämnar välfärdsjobb inom vård och omsorg för att börja jobba inom bilindustrin. Det är de här flödena vi vill följa, säger Tomas Berglund.

Programmet omfattar fyra delstudier. Bland annat kommer forskarna följa Volvo Group och deras företagsstrategi närmare för att se hur företaget tänker och agerar under resan. De kommer också titta på hur andra aktörer i regionen hanterar förändringarna. Vilka åtgärder vidtar till exempel Business Region Göteborg och Business Region Skaraborg? Och universitet och högskolorna – tar de fram mer nischade utbildningar? Även kommunerna ska involveras i programmet eftersom de kommer ha en nyckelroll i att hantera många av de utmaningar som kan uppstå.

– Hela Västra Götalandsregionens ekosystem kring kompetensförsörjning kommer påverkas. Det ska också bli intressant att se vilka jobb växer fram, är det mest lågbetalda jobb eller mer högkvalificerade tjänster? I ett av projekten kommer vi dammsuga marknaden på de jobbannonser som dyker upp.

– Det kan bli en lyckad process, man hoppas ju på det. Men det finns också risker när många jobbar åt samma håll. Vad händer i regionen, och med Sveriges BNP, om elbilarna inte blir den succé man har tänkt sig? Och hur kan batterierna bli så miljömässigt hållbara som möjligt? Sedan har vi frågan om all den energi som ska till – i produktionen men också för att försörja alla bilar.

Nu står programmet i startgroparna. För Tomas och hans kollegor känns finansieringen från Forte som ett erkännande.

– Vår forskningsidé kändes väldigt bra! Därför är det så roligt att också andra tror på den. Vi är många som är glada nu – på hemmainstitutionen vid Göteborgs universitet men också på Högskolan Väst och Högskolan i Skövde som vi kommer driva programmet med. Det ska bli fantastiskt kul att dra igång efter semestrarna!

Hur mår vi när chefen delvis ersätts av datoriserade instruktioner?

Ett annat av de fem forskningsprogrammen leds av Carin Håkansta som är docent i arbetsvetenskap och forskare vid Karolinska institutet och Karlstads universitet. De ska undersöka hur arbetsmiljön påverkas när delar av chefens arbetsuppgifter tas över av algoritmer, så kallat algoritmiskt styrt arbete (Algorithmic Management, AM). Programmet kommer särskilt fokusera på traditionella branscher som inte är plattformsföretag och där den här typen av arbetsledning blir allt vanligare – till exempel inom logistik inklusive transport-, lagrings- och leveranstjänster, detaljhandel och besöksnäring.

– Vad händer när uppgifter som traditionellt sett utförs av mänskliga chefer, tas över av maskinerna? Det vill vi veta mer om. I plattformsföretagen ersätts cheferna helt men inom de branscher vi kommer studera blir chefen bara delvis utbytt. Cheferna på lagren finns på plats, men arbetarna får ofta instruktioner genom hörlurar, skärmar eller lampor. Detsamma gäller inom transportnäringen där instruktionerna vanligtvis ges genom GPS och skärmar.

– Vi vet att den här formen av arbetsledning gör det möjligt att övervaka arbetare i större utsträckning. Arbetssättet leder också till snabbare beslutsfattande, resultatåterkoppling, leverans och större effektivitet hos organisationerna. Det innebär en avlastning för cheferna, men vad händer med medarbetarna? Här finns inte lika mycket data.

Förutom att undersöka vad förändringarna i arbetsmiljön får för effekt på medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande, vill Carin och hennes kollegor utveckla mått och mätinstrument för att öka kunskapen på området. Ett mål är också att hitta verktyg och strategier för att minska de eventuella risker som uppstår.

– Forskning på plattformsarbete visar att algoritmisk styrning bland annat orsakar stress, social isolering och trafikrisker. Här är ny lagstiftning på väg som förhoppningsvis kommer ge plattformsarbetarna bättre skydd och rättigheter. Vi ska undersöka om lagstiftningen även kan skydda medarbetare i andra branscher.

– Programmet planerar också att involvera fack och arbetsgivare för att ta reda på om det finns intresseavvägningar när det gäller att reglera användningen av algoritmer.

Hur många som berörs av forskningen är svårt att säga. De data som finns är otillräckliga men enligt fackföreningarna Transport och Handels blir algoritmiskt ledarskap allt vanligare bland chaufförer, på lager och i distribution. Så underlaget för ett stort forskningsprogram finns där.

– Med de nya medlen kan vi skala upp ett litet pågående projekt i Sverige till ett tvärvetenskapligt och internationellt program som tar med många fler pusselbitar kring ämnet. Det känns helt fantastiskt, säger Carin Håkansta.

Alla fem finansierade forskningsprogram

Se en fullständig lista på alla beviljade ansökningar i utlysningen Arbetslivets utmaningar 2023»