”Är du rädd lille vän? Det gör inget för det är jag också!”

På Victoria vård och omsorgsboende har Josefine Lundin, Leva Livet inspiratör och Marianne Nörremölle-Larsson, Aktivitetsansvarig, valt att använda djur i vården som bidrar till en meningsfull vardag, kantad av en ökad livskvalitet och välbefinnande för de boende. Projektet har följts upp med en utvärdering kring djurs påverkan hos personer med demens.

Genom att ta del av forskning och att använda djur som en del av vården har de kunnat se de goda effekter som djuren kan bidra till. De har valt att implementera djur i vården genom djurassisterad aktivitet som baseras på att uppmana individerna till aktivering med hjälp av djur. Aktiviteten grundar sig på djursällskap i det dagliga livet utan specifika mål. Till skillnad från djurassisterad aktivitet finns också djurassisterad terapi som syftar till en planerad och strukturerad vårdinsats med ett djur som leds av en djurförare där djuret är en integrerad del av behandlingsprocessen.

Demens är en sjukdom med definition av kognitiva samt psykiska funktionsnedsättningar i hjärnan. Främsta kännetecken är minnesstörningar och personlighetsförändringar. Många som drabbas visar tecken på ett agiterat beteende som kan ta sig i uttryck genom aggressivitet, upprepning av ord, irritabilitet, ängslan och rastlöshet. Personer med demens kan också hamna i ett apatiskt tillstånd där de går in i sig själva och drar sig undan. Djuren kan vara med och påverka omvårdnaden genom att skapa tillfällen för social interaktion, främja minnesträning genom reminiscens och ihågkommande samt även verka lugnande och motverka det eventuellt agiterade beteendet. Djurs närvaro bidrar till en kravlös stund av närhet och stimulans där djuret kan hjälpa till att avleda fokus och distrahera individerna från sin sjukdom.

Victoria hyr tre hönor och en kanin från maj till september och djurskötseln fördelas över enheterna. Pärmar finns som innehåller information kring djuren, hur de ska skötas, allergier och hygien, signeringslistor för den utförda skötseln samt kontaktuppgifter om det finns frågor kring djuren eller om de skulle bli sjuka. Tillstånd från miljöförvaltningen har införskaffats samt information kring djurhållningen och de olika lagar som förekommer kring detta. På Victoria har de även regelbundet haft en besökshund och dess förare på praktik. Med hänsyn till rädslor och allergier hos både boende och personal gjordes en förfrågan för att försäkra sig att det var okej.

Projektet kring djurassisterad aktivitet har varit mycket lyckat och väldigt uppskattat av de boende. Djuren har lett till samtalsämnen om djur man själv tidigare ägt, olika minnen med djur, djur man tycker om eller inte tycker om och den ovillkorliga kärlek som djuren skänker oss. Samtalen kring djuren och att ha dem i sin närhet har bidragit till en ökad minnesförmåga för många då de under den period djuren bor på Victoria kommer ihåg att de har djur i trädgården. De kommer inte alltid ihåg vad det är för slags djur men de vet att djuren bor i trädgården och att man gärna kan gå dit och prata med dem samt ge dem något gott att äta. Även hunden och dess närvaro har ökat minnesförmågan hos några av de boende.

Djuren har varit med och bidragit till att skapa en känsla av meningsfullhet hos de boende då de har känt att djuren behöver dem. De boende har själva tagit på sig känslan av omhändertagande och att det är deras uppgift att djuren har det bra under den tid som de spenderar tillsammans med dem. Hönsen och kaninen är ett glatt inslag som lockar de boende att komma ut i trädgården och som även ger ökad utomhusvistelse.

Känslan av glädje fanns kvar hos de boende även efter deras möte med djuren och bidrog till en god stämning. Djuren är ett utmärkt redskap vid omvårdnaden för personer med demens då de inte dömer individen med demenssjukdom. Djuren möter personen här och nu i ett möte på lika villkor där djuren genom sin närvaro skapar lugn och en känsla av villkorslös kärlek. De boende får tillfälle att fokusera på de individuella förmågor som fortfarande fungerar samt även utveckla nya förmågor. Djuren bidrar till ett ökat välbefinnande och ett tillfälle för den boende att fly från sjukdomens vardag.

Josefine Lundin och Marianne Nörremölle-Larsson avslutar sin utvärdering med ”Vi ser med stor glädje fram emot att fortsätta använda oss av djur som ett verktyg i en god omvårdnad för personer med demenssjukdom”.

”Är du rädd lille vän? Det gör inget för det är jag också!”
En boendes samtal med kaninen Stampe.