Unga Malmöbor utan karies med i forskningsstudie

Karies påverkas inte bara av ärftliga faktorer utan även socioekonomisk bakgrund. Vad är det då som gör att vissa inte utvecklar karies alls, trots sämre förutsättningar. Det ska Marie Nordström tillsammans med Folktandvården Skåne försöka finna svaret på. Kariesfria unga Malmöbor från resurssvag bakgrund deltar i studien.

Var tredje nittonåring i Sverige har ingen karies. Det visar statistik från det nationella registret för tandvården, Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Förekomsten av karies hänger inte bara ihop med ärftliga faktorer utan också den socioekonomiska statusen, det vill säga familjens inkomst- och utbildningsnivå. I Malmö där barnfattigdomen är högre är det också färre unga vuxna som är kariesfria. Av de mellan 18 och 23 år som går till Folktandvården Skånes kliniker på Mobilia och Södervärn i södra Malmö är var femte kariesfri.

Men de som kommer från resurssvaga hem men ändå är helt friska från karies, hur har de lyckats hålla sig friska? Den frågan ställer sig Marie Nordström, tandläkare och doktorand på Malmö universitet tillsammans med Folktandvården Skåne i studien ”Salutogenesis against the odds –resilience factors among adolescents”.

Det Marie tycker är intressant är inte främst vilka vanor patienten har, utan vad som formar vanorna och vilka resurser individen har att själv ta hand om sin hälsa. Därför har ett antal patienter mellan 18 och 23 år valts ut för intervjuer för att studera just hälsofrämjande faktorer och förmågan att behålla en god hälsa.

Vad är det ni vill få svar på i intervjuerna?

-Vi vill få svar på hur dessa individer har lyckats hålla sig friska, trots sämre förutsättningar. Vi frågar om vardagsliv, familj och barndom för att utforska de hälsofrämjande faktorerna. Genom att ha en bred och öppen ingångsfråga hoppas vi kunna hitta även det oväntade, säger Marie.

Hur väljer ni personer som intervjuas?

-Individerna är mellan 18 och 23 år gamla, kariesfria och kommer från låg socioekonomisk bakgrund. Vi har kunnat identifiera de som är kariesfria genom Folktandvården Skånes journalsystem, och fått veta deras socioekonomiska bakgrund genom Statistiska centralbyrån.

Khadija Brahim är tandhygienist på Folktandvården Skåne, och är den som har gjort undersökningarna och ställt de inledande frågorna på kliniken på Mobilia.

-De allra flesta som har fått frågan om de vill vara med i studien har varit väldigt positiva. Det blir tydligt redan under det första mötet med individerna att om man mår bra för övrig och har balans i livet, så är munhälsan också bättre. Munnen är inte isolerad utan påverkas av välmående och framtidstro, säger Khadija.

Henrik Jansson, forsknings- och utvecklingschef på Folktandvården Skåne ser stora fördelar i forskningssamarbetet med Malmö universitet. Både för att få en ännu större förståelse för vad det är som påverkar vår munhälsa och för att tillsammans utveckla framtidens hållbara tandvård.

Hur tror du att tandvården kan dra nytta av forskningsresultatet?

-Jag tror tandvården kommer kunna använda kunskapen från forskningsstudien genom att bli bättre på att ta vara på och uppmuntra alla individers unika förutsättningar till en god munhälsa. Jag tror dessutom att Folktandvården Skåne, genom att vara delaktig i klinisk forskning, kan bidra till kunskapsöverföring och ökad kvalitet, säger Henrik.