Hälften av landets biografer hotas av nedläggning

Hundratals ideellt drivna biografer i Sverige hotas av nedläggning. Det är konsekvenserna av Kulturdepartementets förslag som just nu är ute på remiss. Nedläggningsvågen slår mot hela landet. Hårdast slår den mot människor på mindre orter. För att mindre orter ska få en chans att behålla sin bio måste villkoren för satsningen på digitaliseringen av landets biografer ändras. 

Filmbranschen digitaliseras i ett rekordsnabbt tempo. Filminstitutet beräknar att det i slutet av 2011 kommer finnas fler digitala biosalonger än analoga. De klassiska filmrullarna avvecklas och biografer som inte digitaliseras kommer inte längre kunna visa aktuell film. Varje ny digital projektor kostar ca 650 000 kr. Kulturdepartementet har därför beslutat att investera 60 miljoner kronor för att finansiera teknikskiftet, för att säkra framtidens viktiga möten mellan människor, kulturupplevelser och drömmar. Kulturdepartementets förslag till stöd för digitaliseringen är dock utformat på ett sätt som hotar existensen för hundratals ideellt drivna biografer på mindre orter:

- Det är allvarligt att Kulturdepartementets förslag till fördelningen av digitaliseringsstödet bara låter 137 av 488 biografer ansöka om rätten till statligt stöd. Allvarligast är att endast biografer med minst 50 föreställningar per år får söka stödet. 90 av våra biografer kommer med dessa förslag i ett slag raderas från biokartan. Det är orättvist och obegripligt, säger Gunno Sandahl, kulturchef Folkets Hus och Parker.

Veckorna innan Glesbygdsverket avvecklades presenterade myndigheten rapporten Kultur kan göra skillnad, 2009. Rapporten visar att människor i glesbefolkade kommuner betalar mest för kulturen i skatt samtidigt som de får minst. De har Sveriges längsta avstånd i minuter till opera, teater och dans. Skulle den ideellt drivna bion försvinna väntar en fyra timmar lång bilresa, enkel sträcka, för att gå på bio. Det unga uppskattar allra mest är på väg att bli en lyx bara för unga bosatta i storstadsområden.

- Den digitala tekniken gör det möjligt för oss att direktsända opera från New York. Att då inte ens pröva ansökningar från biografer som fyller en viktig samhällsfunktion är fel fokus. Tvärtom borde staten satsa offensivt tillsammans med regioner, landsting, kommuner, näringsliv och ideella aktörer för att göra nationalscenernas utbud tillgängligt i hela Sverige, avslutar Gunno Sandahl.

Fakta
Årsskiftet 2010/2011 hade 107 biografer digitaliserats. Av landets resterande 381 biografer föreslås endast 137 biografer få möjlighet att ansöka om stöd. Ett krav är att biografen har visat minst 50 filmvisningar per år (exklusive livesändningar som exempelvis opera från New York). Totalt hotas 244 av landets 488 biografer av nedläggning. Om det statliga stödet om 60 miljoner kronor inte räcker till föreslår Kulturdepartementet ett krav om minst 100 filmvisningar per år. I sådana fall skulle betydligt fler biografer hotas av nedläggning.

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/07/40/40/53d549e3.pdf

http://www.sfi.se/Documents/Dokument%20fr%C3%A5n%20Svenska%20Filminstitutet/Film%C3%A5ret%20i%20siffror/Film%C3%A5ret%20i%20siffror%202010.pdf

För mer information
Gunno Sandahl, kulturchef Folkets Hus och Parker
070-492 30 55, 08-452 25 30 alt. gunno.sandahl@fhp.nu 

Mathias Bohman, kommunikationschef
Folkets Hus och Parker
08- 452 25 13, 070-682 33 35
mathias.bohman@fhp.nu