Svensk polis och räddningspersonal saknar rutiner för hanteringen av farliga substanser

Personal inom brandskydd, polis, ambulans och tull utsätts regelbundet för situationer där de riskerar att exponeras för kemiska, biologiska eller radiologiska hot. Trots detta saknar de strategier och säkra rutiner för att hantera dessa hot. Skulle hoten dessutom vara av en blandad karaktär, exempelvis vara av både kemisk och radiologisk natur så finns det i Sverige inte heller någon tydligt utpekad organisation med ansvar för hanteringen. Tullpersonal som genomsöker containers, brandmän som går in i en brinnande byggnad, poliser som upptäcker en väska som misstänks innehålla sprängmedel. Alla är de personer som riskerar att exponeras för kemiska, biologiska eller radiologiska hot. Och hotet har stärkts. I spåren efter de amerikanska breven med mjältbrandssmitta kom de första så kallade ”pulverbreven” till svenska tjänstemän. Samtidigt noteras ett antal exempel runt om i världen på hur terrorister och självmordbombare väljer att ”krydda” sina bombattacker med skadliga kemikalier och andra ämnen. Som ett resultat av detta har ett flertal länder skapat organisationer med ansvar att möta hoten. Holland, Tjeckien och Frankrike är exempel på länder som etablerat verktyg och system för att kunna ge ett effektivt stöd i hanteringen av farliga ämnen. Ett annat exempel som lyfts fram vid det pågående CBW Protection Symposium i Göteborg är det arbete som genomförts för Canadensisk räddningstjänst där regeringen låter en forskargrupp ta fram rutiner och skydd till polis och räddningspersonal. Sverige förhåller sig betydlig mer avvaktande i denna fråga. – Sverige saknar idag samlade resurser och rutiner för att hantera hot och objekt med okänt innehåll som kan försätta människor i livsfara, säger Martin Nygren, på FOI. På CBRNE-Säkerhets-laboratoriet, har vi dock lagt den första byggstenen till en nationell resurs som stöd för de yrkesgrupper och samhällsorgan som har att hantera hot från föremål och behållare som misstänks innehålla ett livsfarligt ämne. Vår förhoppning är att svenska beslutsfattare ska få upp ögonen för detta snarast möjligt säger Martin Nygren. Kompetensen för att hjälpa svensk räddningspersonal finns men den utnyttjas inte fullt ut. Ju längre vi väntar ju större blir risken att svensk räddningspersonal kommer att skadas allvarligt. Kontakt Martin Nygren, Forskningsledare, martin.nygren@foi.se, 070 – 585 12 09 Johan Axell, Kommunikationsdirektör FOI, johan.axell@foi.se, 08-5550 3018 eller 070-2770 362 CBRNE-Säkerhetslaboratoriet (Chemical Biological Radioactive Nuclear and Explosive) har två mottagnings-enheter, vid FOI:s anläggningar i Grindsjön, (Stockholm) och i Umeå. I Grindsjön kan prover tas emot vid misstanke om explosivämnen eller en kombination av explosivämnen tillsammans med kemiska, biologiska eller radiologiska ämnen. I Umeå kan kemiska, biologiska eller radiologiska ämnen tas omhand och analyseras på ett säkert sätt. FOI är en uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för försvar och säkerhet. Organisationen har cirka 1250 anställda varav ungefär 900 är forskare. Detta gör organisationen till Sveriges största forskningsinstitut. Mer information om verksamheten finns på www.foi.se.