Kinas energihunger påverkar global ekonomi och säkerhet

Råoljepriserna slår nya rekord. Kinas snabbt ökande oljeimport är en av förklaringarna. Snabb industrialisering, fler bilar och energikrävande produkter som kylskåp ökade importen med mer än 40 procent mellan 2002 och 2003. Tillväxten gör att energikonsumtion kommer att fördubblas fram till 2025. Kina importerar nu mest olja i världen efter USA. Kampen om olja och gas ger problem i relationerna med grannländer och beroendet av mindre stabila länder som leverantörer av olja och gas ökar. - Kinas enorma energibehov kan få stora konsekvenser för ekonomin och säkerhetsläget i världen, säger Ingolf Kiesow vid FOI. Exemplet Kina visar att Sverige behöver en svensk energisäkerhetspolitik och beredskap inför framtida energikriser, menar han. I två nya rapporter beskriver FOI:s experter hur energiförsörjningen i Kina kan få konsekvenser för den ekonomiska tillväxten och den säkerhetspolitiska situationen i världen. Kina räknar en femtedel av jordens befolkning och den kinesiska regeringen vill fyrdubbla BNP fram till 2020. Problemen med energiförsörjningen har tvingat regeringen att införa åtgärder för att dämpa investeringarna i energiintensiv industri, dämpa tillväxttakten i ekonomin och ta fram program för effektivare energianvändning. - Energiförsörjningen är avgörande för den fortsatta ekonomiska tillväxten i Kina, säger Kristina Sandklef, projektanställd expert vid FOI .I takt med att Kina blir en allt viktigare ekonomisk och politisk aktör på den internationella arenan blir Kinas förmåga att möta sitt energibehov en allt viktigare faktor för den globala ekonomiska tillväxten, menar hon. Skulle Kinas oljeimport fortsätta utvecklas enligt samma mönster kommer Kina om 20 år att efterfråga mer än vad den internationella oljemarknaden kan tillhandahålla. Kinas problem med energiförsörjningen har också långtgående utrikes- och säkerhetspolitiska effekter. Bland annat ökar Kina ansträngningarna för att komma över olja och gas i sitt närområde. Det påverkar relationerna med grannländer som Japan, Ryssland och Korea och för upp tvister om territorialgränser till ytan. Även relationerna med USA och Mellanöstern påverkas starkt, tror de kinesiska bedömarna själva. - Vi har anledning i Sverige att följa den globala utvecklingen av energiförsörjningen, säger Ingolf Kiesow, vid FOI. Inte minst som EU ser ut att föra upp energipolitiken på den gemensamma politiska agendan och Kina har föreslagit en energidialog med Europa. Rapporterna Ingolf Kiesow, “China's Quest for Energy; Impact upon Foreign and Security Policy” FOI-R--1371—SE Kristina Sandklef, “Energy in China: Coping with increasing demand” FOI-R--1435--SE kan beställas via e-post på rapporter@foi.se ”Kinas växande energibehov”, utgiven av Energimyndigheten, huvudsakligen baserad på rapporten av Ingolf Kiesow ovan kan beställas via e-post på forlaget@stem.se För mer information, kontakta: Ingolf Kiesow, ambassadör, expert på frågor om energiförsörjning och säkerhetspolitik, FOI, telefon 08-55 50 38 93 Åsa Ivarsson, presskontakt, telefon 073-444 77 55