Föränderligt Kina aktör i en osäker region

FOI har i en ny rapport granskat hur Kina har påverkats av globaliseringen, de ekonomiska reformerna och öppnandet av landet genom WTO- anslutningen. Rapporten fastslår att Kina lägger ner stora summor på militär upprustning vilket i värsta fall kan leda till ett kallt krig eller en konflikt med USA och Japan. Kina har haft enorma framgångar med sina ekonomiska reformer, men har den närmsta tiden flera stora problem att tackla, såsom en trolig bankkris, miljöförstöring, inkomstklyftor och klyftor mellan stad och landsbygd, arbetslöshet och social oro. Regimen får också allt svårare att kontrollera befolkningen i och med användandet av ny kommunikation såsom Internet och mobiltelefoni. Det har heller inte blivit mer demokrati i landet. Rapporten konstaterar att det framförallt är viktigt att följa utvecklingen av Kinas framtida relationer med omvärlden, i synnerhet med USA, Taiwan och Japan. Länderna hör till världens största ekonomier och är mycket beroende av handeln med varandra. Kinas globalisering, den ökade ekonomiska liberaliseringen, WTO-anslutningen tillsammans med den pågående militära moderniseringen har skapat en ny situation. USA:s, Taiwans och Japans reaktioner på förändringarna kan leda till problem i relationerna med Kina. Den svåra frågan för säkerhetspolitiken är att USA kommer att vilja ha kvar sin militära närvaro i västra Stilla havet. Nyckelfrågan är Taiwan, och Kinas uttalade vilja att kontrollera ön. Varken USA eller Japan vill att Kina får den makten eftersom Kina då helt skulle kunna utföra ett visst mått av kontroll över sjövägarna i regionen. USA och Kina är ekonomiskt beroende av varandra och ett krig mellan länderna verkar helt enkelt inte rationellt. Samtidigt känner USA sin egen dominans över västra Stilla havet hotad av Kinas satsningar på moderna krigsföringsmetoder och investeringar i nya vapensystem. Vilket gensvar USA ger Kinas snabba militära modernisering kan alltså få avgörande betydelse. Hur Japan och Europa ställer sig i konkurrensen mellan giganterna kan också påverka. Oförsiktigt agerande från Taiwans sida kan utlösa konflikter i det oklara balansförhållandet. Införskaffningar av kärnvapen, missiler och system för anti-ballistiskt missilförsvar är hotfulla inslag i bilden. – En försämring av relationerna skulle genast påverka världsekonomin, och ett kallt krig skulle bli förödande, för att inte tala om en öppen konflikt, säger Ingolf Kiesow, analytiker på FOI. Omvärlden har haft stora förhoppningar på förändringar i Kina sedan medlemskapet i världshandelsorganisationen WTO. Till stora delar har utvecklingen motsvarat dessa förväntningar. Landet har genomgått stora ekonomiska liberaliseringar, men hittills har utvecklingen i den riktningen knappast varit märkbar. Regimen tillåter ännu inte demokratisering som går längre än till by- och stadsdelsnivå, och nationalismen verkar fortsätta att växa i Kina. Framförallt det emotionella elementet i att demokratifrågan direkt berör Taiwans framtida status gör händelseutvecklingen oberäknelig, liksom USA:s fortsatta militära närvaro i västra Stilla havet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Kina har accepterat att handla efter internationella spelregler mera sofistikerat än tidigare, men att landet också använder större resurser på militär modernisering. Den nya rapporten är en sammanställning av ett antal forskningsprojekt inom FOI de senaste fem åren och undersöker vilka frågor som är viktiga att följa när det gäller Kina och landets förhållande till omvärlden. Rapporten belyser utvecklingen sedan början av 1980-talet, då öppningen mot omvärlden började. Läs rapporten på: http://www.foi.se/upload/pdf/foir1927.pdf För mer information kontakta: Ingolf Kiesow, säkerhetspolitisk analytiker, Försvarsanalys, FOI, 08-555 038 93, 070-580 34 35 ingolf.kiesow@foi.se John Rydqvist, säkerhetspolitisk analytiker, Försvarsanalys, FOI, 08-555 031 22, 070-216 68 78 john.rydqvist@foi.se Johan Axell, kommunikationsdirektör FOI, 08-555 030 18, 070-277 03 62 johan.axell@foi.se FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för försvar och säkerhet. Organisationen har cirka 1350 anställda varav ungefär 950 är forskare. Detta gör organisationen till Sveriges största forskningsinstitut. FOI ger kunderna tillgång till ledande expertis inom ett stort antal tillämpningsområden såsom säkerhetspolitiska studier och analyser inom försvar och säkerhet, bedömning av olika typer av hot, system för ledning och hantering av kriser, skydd mot och hantering av farliga ämnen, IT-säkerhet och nya sensorers möjligheter. För mer information se www.foi.se.