Utländska ingripanden fryser konflikten i Syrien

I en FOI-rapport om det syriska inbördeskriget 2018 konstateras att de utländska interventionerna har gjort konflikten allt mer frusen. Studien bygger på intervjuer med allt från politiker och militärer till religiösa ledare och hjälparbetare.

Rapporten är skriven av Mellanösternkännaren Aron Lund, på uppdrag av FOI. Enligt rapporten har kriget efter USA:s intervention 2014, som följdes av Rysslands och Turkiets ingripanden 2015 respektive 2016, allt mer börjat likna en frusen konflikt.

– Även om kriget har böljat fram och tillbaka i sju år har det blivit något som för ögonblicket ser ut som en mer långvarig nedfrysning av läget. Ingen sida i Syrien kan starta stora offensiver mot varandra, för då trampar man på någon utländsk spelares mark. USA och Ryssland stöder olika sidor, men de vill för allt i världen inte slåss med varandra, säger Aron Lund.

Ryssland har använt sin vetorätt

Fortfarande kontrolleras den större delen av Syrien av presidenten Bashar al-Assads regeringsstyrkor, som Ryssland är allierade med. USA å sin sida stöttar Syriska demokratiska styrkorna. De är en blandning av kurdiska och arabiska grupper som kontrollerar cirka en fjärdedel av landet. I den nordvästra delen finns också Turkietstödda rebellstyrkor. De är kvar från det huvudsakliga upproret mot Assad, många med en islamistisk profil och i vissa fall med kopplingar till al-Qaida.

Även om många försök har gjorts för att medla i konflikten verkar Assad och regeringsstyrkorna ha vunnit kriget, menar Aron Lund.

– FN:s fredsprocesser har knappt påverkat konflikten alls. Det beror på att det har funnits en total låsning mellan de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet. Oppositionsvänliga länder har vanligen haft en majoritet i rådet. Men vid förslag som att införa sanktioner mot Assad har Ryssland använt sig av sin vetorätt och fått stöd av Kina. Detta har bakbundit FN.

Återuppbyggnadsbistånd eller inte?

Rapporten pekar på ett antal viktiga frågor som kommer att avgöra framtiden för Assad och Syrien. Flera av dem ligger i händerna på de utländska aktörerna. Kommer till exempel USA lämna tillbaka ”sina” områden till Assad eller stanna i Syrien på längre sikt?

– Det handlar om områden som USA nästan slumpmässigt har fått kontroll över i kriget mot den islamiska staten, IS, som de förde tillsammans med Syriska demokratiska styrkorna. För närvarande har man landat i att stanna kvar i dessa områden, säger Aron Lund.

En annan viktig fråga handlar om återuppbyggnadsbistånd. Så länge Assad sitter kvar vid makten vägrar både USA och EU att bistå en återuppbyggnad. Ryssland hävdar att biståndet är nödvändigt för att flyktingar ska kunna återvända till landet.

– Återvändandet är av intresse för både Syriens grannländer och Europa som blev väldigt skakade av flyktingsituationen 2015. Ryssland ser det här som en vinnarfråga. För om Assads regering ska kunna ta emot flyktingar måste de kunna bygga hus och få igång ekonomin. Utvecklingen i den här frågan kommer att få stor betydelse för både flyktingarna och Syrien självt, avslutar Aron Lund.