Nyhet -
Tröskel – FOI reder ut vad modebegreppet betyder
Termen tröskel används numera flitigt i försvarspolitiska dokument – dock oftast utan att innebörden förtydligas. En FOI-rapport reder ut vad som kan dölja sig bakom begreppet.
Relaterat material
Rapporter
Tröskel har blivit något av ett modebegrepp inom försvarssektorn. Det används i riksdagens försvarsbeslut, i försvarets militärstrategiska doktrin och perspektivplanering – ofta flera gånger men med olika betydelser i samma text.
– Det används ofta och i tunga sammanhang. Men det går inte att sätta fingret på vad det exakt är som avses i dessa policydokument. Jag sökte en förklaring, men hittade ingen, säger Robert Dalsjö som är forskningsledare vid FOI.
Problemet är att många använder begreppet, men gör olika tolkningar. Samtidigt finns en politisk målsättning att höja försvarets tröskelförmåga.
– Om man diskuterar åtgärder för att öka svensk tröskelförmåga måste man veta vad som avses. Det har konsekvenser för vilken typ av försvarsmakt man skaffar sig, säger han.
I rapporten ”Fem dimensioner av tröskelförsvar” som presenterades i slutet av förra året reder han ut vad begreppet kan betyda.
Fem betydelser
– Jag menar att tröskel har två huvudbetydelser: Avskräckning och försvar, säger Robert Dalsjö.
Han förklarar med några exempel.
- Att Sverige har militär trupp på Gotland verkar exempelvis avskräckande. Om en angripare ändå ger sig på ön hamnar de i ett krig mot Sverige.
- Försvar: Handlar om vad som händer om avskräckningen misslyckas - att en angripare måste räkna med att det finns svenskt pansar på ön när de beräknar vilka styrkor de behöver för en invasion.
Begreppet kan ha ytterligare tre bibetydelser, markering, snubbeltråd och larmklocka, enligt Robert Dalsjö. Dessa förstärker avskräckningen eller försvaret.
- Markering: Avser just att markera att Sverige inte viker, om exempelvis någon annan makt försöker skrämma bort svenska flygplan från internationellt luftrum.
- Snubbeltråd: En internationell term för att tredje land kan dras in i konflikt. Om till exempel Ryssland skulle försöka invadera Tallinn möter de en snubbeltrådsstyrka, en brittisk Nato-bataljon där också franska och danska soldater deltar.
- Larmklocka: Indikerar att ett angrepp har påbörjats. Det skulle kunna vara exempelvis ett svenskt örlogsfartyg som befinner sig långt från svenskt fastland. En angripare måste då tidigt sänka fartyget och därmed starta kriget.
– Det handlar om egenskaper eller förmågor hos försvararen, men som kan påverka en angripares beslut, säger Robert Dalsjö.
