Svensk forskning som lyfter

FOI:s projekt Plattformsanalys har stor betydelse för det framtida svenska stridsflyget. Inom projektet finns en omfattande kunskapsbas som kan användas vid analys av luftburna försvarssystem, även system som kanske kommer att finnas i luften om 30–40 år.

Projektet Plattformsanalys har sitt ursprung i FOI:s verksamhet inriktad på flygsystem som fanns redan i början av 2000-talet. Periodvis har verksamheten haft en blygsam omfattning, vilket förändrades när Ryssland gick in i Krim 2014. Det berättar forskaren Henrik Edefur, som har varit med ända sedan 2004.

–Ett tag arbetade jag ensam med det här och i dag är vi ett tiotal personer. Det vi ser nu är att plattformsanalys som disciplin har seglat upp som viktigt och efterfrågat område av Försvarsmakten.

Det ökade intresset har flera orsaker; miljardsatsningar på försvaret, krig i vårt närområde och att Flygvapnet har börjat fundera över vilket flygsystem som ska införas när Gripensystemet pensioneras.

–Våra analyser är viktiga underlag när Försvarsmaktens väl tar ett sådant beslut, säger Henrik Edefur.

Forskar om både bemannade och obemannade flygsystem

En central del i projektet består i att arbeta med olika programvaror för analys av konceptuella flygsystem, allt från aerodynamik och framdrivning till signaturer berättar forskaren Mattias John Quas, som även han är involverad i projektet.

–Vi forskar väldigt brett inom projektet, från obemannade och bemannade flygplan till robotar. Just nu ser vi i vårt närområde en kraftigt ökad användning av mindre obemannade flygande system (drönare), där bland annat systemens akustiska signaturer (ljudet) har betydelse. Centralt för akustiska signaturer är framdrivningssystemen som ofta då är propellerbaserade. Passande nog arbetar vi sedan en tid tillbaka med propellersimulering, säger han.

Målet med propellersimulering i projektet är att förstå vilka verktyg som kan användas för att korrekt beskriva den fysik som är relevant för propellrar. Sådan kunskap kan sedan i praktiken omsättas för att förbättra propellrars aerodynamiska egenskaper och även för att utforma tystare propellrar.
I projektet analyseras en generisk (allmängiltig) propeller både med hjälp av numeriska modeller och på plats i en vindtunnel.

–Vi måste ha möjlighet att göra jämförelser med verkligheten, säger Henrik Edefur. När det handlar om propellrar genomförs bland annat examensarbeten i samarbete med KTH och Uppsala universitet där olika typer av simuleringar jämförs med mätning av propellern i vindtunnel.

Forskning som tittar bortom horisonten

Forskarna studerar även andra aspekter av flygplanets signaturer, där de utforskar hur flygplan uppfattas av olika sensorer, till exempel radar och infraröda sensorer. Alla fordon har en signatur genom sin form, sin elektroniska utrustning eller helt enkelt genom att ha motorn i gång.

–Den senaste tiden har vi värderat hur olika beräkningsprogramvaror kan ge olika svar på vilka detaljer hos ett flygplan, ibland skymda för blotta ögat, som bidrar till den sammantagna radarsignaturen, säger Mattias John Quas.

Han betonar att arbetet är långsiktigt och att forskningens viktigaste bidrag till Försvarsmakten är den kunskapsbas som har byggts upp över lång tid.

–Den kan användas vid analys inför framtida anskaffning av luftburna system och arbetet ger även en generell ökad förståelse av utvecklingen internationellt, säger Mattias John Quas och Henrik Edefur tillägger:

–Man kan säga att vi försöker titta bortom horisonten och förbereder oss inför framtida frågor från Försvarsmakten. Den dagen de vill köpa in nya helikoptrar eller stridsflygplan är vi förberedda och kan bidra med vår kunskap och relevant data. Det är därför det är så nödvändigt att vi arbetar brett och bygger upp kunskapen över lång tid, säger han.