Så hotas Rysslands militära roll i rymden

När Kristofer Hallgren, förste forskare på FOI, tillsammans med forskarkollegorna Jonatan Westman och Anna Maria Wårlind påbörjade arbetet med rapporten Ryssland i rymddomänen: Från Sputnik till sanktioner - Ett försvars- och säkerhetsperspektiv hade Ryssland ännu inte inlett den utökade invasionen av Ukraina i februari 2022.

– Invasionen vände upp och ner på allt. Informationsflödet från Ryssland ströps, och även officiella hemsidor och dokument som inte var hemliga blev svåra att få tillgång till. Samtidigt översköljdes vi med information som ställde större krav på att vi värderade riktigheten i uppgifterna. Men vi har också haft ett unikt läge där vi har fått ny kunskap genom att följa hur Ryssland agerat i Ukraina, säger Kristofer Hallgren.

Sanktioner slår hårt

Rapporten tar ett brett grepp om hur Ryssland använder rymddomänen militärt och bygger vidare på den tidigare FOI-rapporten Metod för beskrivning och bedömning av rymdaktörer. Utöver att samla in information från olika källor har forskarna också intervjuat ett flertal forskare på FOI och externa experter.

En av slutsatserna i rapporten är att det ryska rymdprogrammet dras med flera inneboende problem. Vissa av dem har Ryssland gemensamt med andra internationella rymdprogram, men de har också egna svårigheter: Korruption, problem med finansiering och inte minst att sanktionerna med anledning av kriget mot Ukraina har slagit hårt.

– Redan 2014 kom sanktioner som påverkade rymdprogrammet genom att begränsa tillgången till europeiska och amerikanska komponenter som Ryssland är beroende av. De utökade sanktionerna från 2022 har fortsatt slagit stenhårt mot den ryska rymdsektorn, inte minst genom indragna internationella samarbeten, säger Jonatan Westman.

Statlig dominans på rymdområdet

Att utbildad arbetskraft hellre söker sig till andra sektorer eller rentav andra länder är ett annat problem.

– Många söker sig hellre till andra sektorer, dels för att det är bättre betalt men också för att det innebär fler möjliga arbetsgivare och större rörlighet. Personer med höga tekniska kompetenser kopplade till försvarsindustrin har svårt att lämna landet, och samtidigt har IT- och AI-satsningar, och jobb i gas- och oljeindustrin, blivit mer attraktiva, säger Anna Maria Wårlind.

De senaste decennierna har den globala rymdindustrin kommersialiserats, och det är inte längre enbart stater som bedriver rymdverksamhet. Till och med Kina släpper fram privata aktörer, om än under anpassade former. Men i Ryssland ser det annorlunda ut.

– Ryssland har inte följt med i övergången. De har ingen kommersiell rymdverksamhet att tala om, och har inte lyckats anpassa sig till den globala konkurrensen, säger Anna Maria Wårlind.

Fortfarande robusta förmågor

Den centraliserade statliga styrningen och finansieringen leder till tungrodda och ineffektiva projekt. Det gör att korruptionen fortsätter och att rymdprojekten till skillnad från globala konkurrenter inte attraherar privat kapital. Den statliga hegemonin gör också att idéutvecklingen avstannar, enligt forskarna.

I våras sjösatte Ryssland ett nytt initiativ som ska främja privat rymdindustri.

– Men även om man skulle få igång det lär det dröja innan det kan bära frukt. Ryssland är hårt begränsade av ekonomiska handelssanktioner, säger Kristofer Hallgren.

All rymdverksamhet i Ryssland är underställd säkerhetspolitiska mål, betonar forskarna.

– I FN:s förhandlingar om rymdverksamhet har Ryssland drivit på om avtal för att länder inte ska placera vapen i rymden, men själva har man utvecklat antisatellitteknologi ända sedan sextiotalet. Man säger en sak formellt och gör något helt annat i praktiken, säger Anna Maria Wårlind.

Även om den ryska utvecklingen på rymdområdet inte ser särskilt ljus ut som helhet, så finns det fortfarande högst potenta förmågor, påpekar Kristofer Hallgren.

– Ryssland har inte den mest moderna tekniken, men de har delar som är robusta och en lång erfarenhet av rymdverksamhet. Frågan är hur långt det räcker i en domän som präglas av snabb utveckling.