Så bra går det för svenska utlands­veteraner när de kommit hem

Det har länge saknats tillräcklig kunskap om hur svenska utlandsveteraner mår och klarar sig i samhället. På vissa håll har det funnits en bild av att gruppen har svårt att återetablera sig när de kommit tillbaka, och att de blir marginaliserade på arbetsmarknaden. Det menar Peter Bäckström som undersökt frågan i sin doktorsavhandling Empirical Essays on Military Service and the Labour Market, som ett samarbete mellan Umeå Universitet och Försvarsmaktens Veterancentrum.

– Det är en uppfattning som nog påverkas mycket av den amerikanska kontexten, och det är en bild som ofta förmedlas i populärkultur – den ärrade krigsveteranen, säger Peter Bäckström, som nu är tillbaka på FOI som försteforskare på avdelningen Försvarsanalys.

Höga inkomster

Men att personer som gjort militär tjänstgöring i konfliktzoner skulle hamna utanför samhället när de kommer tillbaka till Sverige stämmer inte, visar Peter Bäckströms avhandling. Han och medförfattaren Niklas Hanes har studerat 11 000 personer som gjorde utlandstjänstgöring mellan 1993 och 2010, och följt dem i upp till nio år efter hemkomst.

Resultaten visar att deltagande i utlandsinsatser inte ger någon tydlig effekt på inkomsten. Gruppen utlandsveteraner har relativt sett höga inkomster.

– Men det är inte ett resultat av deras tjänstgöring. Vår studie pekar på att utlandsveteranerna, trots att de var borta från den civila arbetsmarknaden, lyckades hålla jämna steg med de som istället var hemma och jobbade eller pluggade. Det är ett intressant resultat, eftersom man kan tolka det som att arbetsmarknaden värdesätter den här erfarenheten, säger Peter Bäckström.

Bryter man däremot ner hela den undersökta gruppen i undergrupper går det att se vissa effekter. De soldater som tjänstgjorde i Bosnien på nittiotalet fick en tillfällig negativ effekt på sina inkomster under de första åren efter att de kommit hem till Sverige.

– Det var ett pågående inbördeskrig och individerna befann sig i en konfliktsituation med hög intensitet, mycket våld och lidande. Det går att fundera över hur den typen av upplevelser påverkar soldaterna. Därför tittade jag närmare på vad som kan förklara inkomsttappet, säger Peter Bäckström.

Han undersökte förekomsten av försörjningsstöd, sjukfrånvaro, förtidspension och långtidsarbetslöshet bland Bosnienveteranerna, men såg ingenting som pekade på att de skulle vara marginaliserade på arbetsmarknaden.

– Man kan se en något förhöjd risk för långtidsarbetslöshet under de första åren hemma, särskilt för dem som återvände under det tidiga nittiotalet. Det ser jag som en effekt av att man återvänder under nittiotalskrisen, i ett besvärligt ekonomiskt läge. På lång sikt finns det dock inget som tyder på att de drabbats negativt.

Stark grupp från början

De personer som gjort utlandstjänstgöring är en selekterad grupp personer som har positiva egenskaper redan från start, som höga testvärden vid mönstringen, påpekar Peter Bäckström.

– Det är säkert också en förklaring till att det går så bra för de här individerna, det är en stark grupp man skickar iväg. Så de har stark motståndskraft för eventuella negativa effekter. Hade vi skickat ett tvärsnitt av befolkningen hade vi nog sett andra effekter.

Det är viktigt både för veteranerna själva och för statens veteranpolitik att allmänheten får en korrekt bild av gruppen utlandsveteraner, menar han.

– Men jag vill tillägga att jag tittar på effekter på gruppnivå. Det är inte samma sak som att enskilda individer inte kan fara illa. Försvarsmakten och staten har ett ansvar att uppmärksamma veteranerna som individer och erbjuda stöd, säger Peter Bäckström.

Nu forskar han vidare om veteraner inom ramen för FOI:s verksamhet, i ett nytt projekt som också är finansierat av Försvarsmaktens Veterancentrum.

– Jag tittar på hur utlandsveteranerna värderas på arbetsmarknaden. Finns det ett värde på arbetsmarknaden av att ha gjort utlandstjänst? Påverkar det ens möjligheter när man söker jobb? Det är ett pågående projekt.