Gå direkt till innehåll

Nyhet -

Pennan är mäktigare än svärdet – Ukrainas framgångsrika informationskrig

I avsnitt 51 av Rapporterat pratar vi med forskarna Ivar Ekman och Per-Erik Nilsson om deras rapport ”Ukraine’s Information Front - Strategic Communication during Russia’s Full-Scale Invasion of Ukraine”. Tillsammans med Anna Yngman, ställföreträdande kommunikationsdirektör på Försvarsmakten, analyserar vi Ukrainas arbete med strategisk kommunikation under året som gått sedan Rysslands fullskaliga invasion.

— Vi ville få en bättre förståelse för vad det är som har gjort ukrainsk strategisk kommunikation så effektiv och vilka utmaningar de har stött på för att resten av världen ska kunna lära sig av deras arbete, säger Per-Erik Nilsson, forskare på FOI, docent vid Uppsala universitet, och en av författarna bakom studien.

Rapporten är beställd av Försvarsmakten och har analyserat kommunikationsinsatser - allt från inlägg i sociala medier till officiella tal och mediakampanjer - från fyra olika källor: regeringen, militären, media och civilsamhället.

— Rysslands eskalering i februari förra året är en brytpunkt för svensk och europeisk säkerhet, där Ryssland har valt att med alla tillgängliga medel, inklusive militär makt, försöka ändra Europas gränser. Information har varit en uttrycklig del av Ukrainas krigföring och här har de varit mycket framgångsrika. Som ett led i vår förmågeutveckling initierade vi inom Försvarsmakten, i inledningen av det ryska anfallet, en studie för att följa hur informationskriget bedrevs, säger Anna Yngman.

Genom att kartlägga de förutsättningar som rådde innan invasionen, hur resurserna fördelats under krigets första år och vilket innehåll som producerats har forskarna identifierat flera framgångsfaktorer och utmaningar.

— När vi började titta blev det tydligt att kommunikationsarbetet inkluderade hela samhället vilket gjorde det viktigt att få med alla vinklar för att inte missa någon lärdom. Från svenskt perspektiv fungerar det tankesättet också väl med vår idé om ett totalförsvar, säger Per-Erik Nilsson.

År av förberedelse

Ukraina har arbetat aktivt med strategisk kommunikation sedan 2014 då Ryssland annekterade Krimhalvön och konflikten i Donbass i östra Ukraina inleddes. Flera initiativ har tagits för att bemöta rysk desinformation, förbättra samarbetet mellan olika instanser och förbättra kunskapen i samhället mellan 2014 och 2021.

Den massiva ryska invasionen fungerade dessutom som en enande kraft där mediaorganisationer, regering, militär och civilsamhället har hittat nya samarbetsformer för att på bästa sätt utnyttja alla resurser, säger Ivar Ekman, tidigare journalist och i dag analytiker på FOI med inriktning på just informations- och kommunikationsfrågor.

— En av de som vi intervjuade kallade det för en ”bikupa”, att alla nästan instinktivt visste vad de skulle göra.

Proaktiv istället för reaktiv

Forskarna har intervjuat representanter för regeringen, militären, media och civilsamhället som lyft fram fyra huvudskäl till att kommunikationen har fungerat så bra: förberedelse, samordning, snabbhet och transparens.

Istället för att arbeta reaktivt och i efterhand bemöta rysk desinformation har Ukraina på ett effektivt sätt använt alla de verktyg som finns i dagens medievärld och producerat innehåll som berört, engagerat både den egna befolkningen och en internationell publik, säger Ivar Ekman.

— De har använt allt från humor, sarkasm och känslor till memes och trollningstekniker. Den politiska ledningen har snabbt hakat på trender inom kommunikation och sociala medier för att förstärka sitt budskap och nå ut till rätt publik.

Utmaningar

Men allt har inte gått som planerat. Trots år av förberedande insatser beskrev flera av de som intervjuats en kaotisk situation när invasionen först inleddes.

— Det är också tydligt att även om man lyckats nå ut bra till allierade i väst så ser det annorlunda ut när man tittar globalt. I vissa delar av Asien, Afrika och Sydamerika har Rysslands syn på kriget haft större genomslag, säger Per-Erik Nilsson.

Framöver kommer det också vara en utmaning att hålla uppe intresset och bibehålla det förtroende och stöd som man har byggt upp. Rapporten fokuserar bara på krigets första år.

— Kriget pågår ju fortfarande och slutet är fortfarande osäkert. Givet att Ukrainas krigsförmåga är väldigt beroende av ett fortsatt internationellt stöd så är det också otroligt viktigt att man lyckas nå ut med sin kommunikation. För Rysslands del räcker det istället om folk tröttnar och stödet till Ukraina minskar, säger Ivar Ekman.

Ämnen

Kontakter

Maria Hugosson Bygge

Maria Hugosson Bygge

Presskontakt Pressansvarig Pressansvarig 073 3713838
Albert Hager Bernats

Albert Hager Bernats

Presskontakt Kommunikatör 0708 586 657

FOI forskar för en säkrare värld

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är en statlig myndighet som bedriver världsledande forskning inom försvar och säkerhet till stöd för Sveriges militära och civila försvar. Med ett fokus på att förstå, förklara och förändra tillhandahåller vi ny kunskap och expertstöd. Många gånger sker arbetet tillsammans med olika allierade inom Nato. Forskningen tillämpas både inom försvarsmyndigheter och hos civila aktörer och spelar en avgörande roll i att bygga en relevant och effektiv försvarsförmåga.

FOI har ungefär 1 300 anställda. Cirka 950 av dessa är forskare på akademisk nivå. Majoriteten av FOI:s uppdrag är offentligt finansierade. Merparten av finansieringen kommer via uppdrag från Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV) samt departement och myndigheter.

FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut

Gullfossgatan 6
164 90 Kista
Sweden