Gå direkt till innehåll

Nyhet -

Natomedlemskapets betydelse för Försvarsmaktens internationella militära engagemang

Efter nästan två år har nu den svenska Natoansökan godkänts och Sverige är fullständiga medlemmar i Nato. Medlemskapet kommer påverka Sverige och den svenska Försvarsmakten på olika sätt, ett område som påverkas är Försvarsmaktens internationella militära engagemang.

Samtidigt som Sverige ställer om från internationellt inriktad försvarspolitik till fokus på territoriellt försvar kommer Natomedlemskapet innebära nya åtaganden för svenska Försvarsmakten utanför Sveriges territorium. Tre forskare från FOI har undersökt vilka förväntningar som finns på Försvarsmaktens internationella engagemang baserat på ett urval av officiella dokument och intervjuer med experter från Norge, Danmark och svenska representanter i Natos högkvarter i Bryssel.

– I undersökningen har vi tagit hänsyn till både formella och informella förväntningar, säger Linda Jarl, analytiker. Dessutom kan förväntningarna komma från nationellt eller internationellt håll.

Utifrån analysen har forskarna identifierat fyra möjliga kategorier av militära engagemang som Sverige kan få förfrågan att delta i med Försvarsmaktens resurser.

  • Natoinsatser
  • Bi- och minilaterala insatser
  • Nato-EU-FN-konstellationer
  • Nationella insatser

Av de fyra kategorierna så ligger tyngdpunkten på de två första: Natoinsatser och bi- och minilaterala insatser. Den största förändringen av det svenska Natomedlemskapet kan komma att bli kraven på att uppfylla beredskap för kollektivt försvar.

– Sverige behöver vara beredd på att fortsätta delta i internationella insatser och stödja operationer inom hela Natos verksamhetsområde, säger Anna Lövström Svedin, bitränade analytiker. Genom att bidra i Natoinsatser, exempelvis enhanced Forward Presence (eFP), kan Sverige möta de formella förväntningarna som finns i allianskontraktet rörande att säkerställa ömsesidiga försvarsgarantier.

Bi- och minilaterala relationer är särskilt viktiga för att hantera problem som ännu inte formaliserats inom Nato eller där det saknas konsensus.

– Exempelvis väntas Sveriges överenskommelse med Storbritannien leda till fler samarbeten med Joint Expeditionary Force (JEF), avslutar Jan Frelin, forskningsledare. Försvarssamarbetet med Finland (FISE) förväntas fortsatt vara väsentligt för operativ samverkan mellan Sverige och Finland. Andra samarbeten som möjliggörs är insatser med USA i nordiskt sammanhang.

Ämnen

Kontakter

Maria Hugosson Bygge

Maria Hugosson Bygge

Presskontakt Pressansvarig Pressansvarig 073 3713838
Albert Hager Bernats

Albert Hager Bernats

Presskontakt Kommunikatör 0708 586 657

FOI forskar för en säkrare värld

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är en statlig myndighet som bedriver världsledande forskning inom försvar och säkerhet till stöd för Sveriges militära och civila försvar. Med ett fokus på att förstå, förklara och förändra tillhandahåller vi ny kunskap och expertstöd. Många gånger sker arbetet tillsammans med olika allierade inom Nato. Forskningen tillämpas både inom försvarsmyndigheter och hos civila aktörer och spelar en avgörande roll i att bygga en relevant och effektiv försvarsförmåga.

FOI har ungefär 1 300 anställda. Cirka 950 av dessa är forskare på akademisk nivå. Majoriteten av FOI:s uppdrag är offentligt finansierade. Merparten av finansieringen kommer via uppdrag från Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV) samt departement och myndigheter.

FOI - Totalförsvarets forskningsinstitut

Gullfossgatan 6
164 90 Kista
Sweden