Kris i Ukraina: Ett bryskt uppvaknande

I en ny FOI-rapport undersöks de övergripande konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina. Någon väg tillbaka till situationen före krisen finns inte. En ny strategisk situation kan skönjas som leder till ökad konfrontation och spänningar, politiskt ekonomiskt, och militärt. Det internationella systemet förändras.

– Krisens konsekvenser på Krim och i östra Ukraina har fått mycket uppmärksamhet under våren, men vi vill peka på de möjliga effekterna för det internationella systemet, säger Niklas Granholm, forskare vid FOI och en av redaktörerna för rapporten. 

Konturerna av en ny strategisk situation börjar framträda, men de långsiktiga konsekvenserna är ännu oklara. Snabb dynamik och växelverkan mellan olika faktorer i denna situation gör prognoserna osäkra. Medan finansmarknaderna kan reagera blixtsnabbt så förändras energiförsörjning, kulturmönster och militära förmågor under år eller decennier.

 – Ryssland är på väg mot ett än mer auktoritärt styre. Man har valt strategiskt avskildhet i sina
internationella relationer och sätter ryska intressen i främsta rummet. Tron på militära lösningar är stark, säger Gudrun Persson, redaktör för rapporten och expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik.

För Ukraina är utmaningarna formidabla. Förutom att ha förlorat en stor del av sitt territorium, så hotar ekonomisk kris, energibrist, fortsatt splittring samt yttre tryck från Ryssland. För EU:s del är utmaningen att få ihop en sammanhängande politik trots att nationella intressen ofta kolliderar.

– Med sitt agerande vill Ryssland visa att landet är en makt att räkna med. Vi ser också en ökad ideologisk rivalitet, där den globaliserade, liberala världsordningen står emot en auktoritär statskapitalistisk modell, avslutar Johannes Malminen, rapportens tredje redaktör.