Kina söker makt­position i rymden

De senaste tjugo åren har det kinesiska rymdprogrammet expanderat i raketfart. Landet har gått om Ryssland i rymdsatsningar, och när den internationella rymdstationen ISS snart avvecklas kommer det vara Kina som har den enda rymdstationen i omloppsbana runt jorden.

– Det är första gången på länge en nation ensam bestämmer över en rymdstation. Det säger något om Kinas ställning som stormakt i rymden, säger Anna Maria Wårlind, forskare på FOI:s avdelning Försvarsteknik.

Tillsammans med kollegorna Linn Mattsson och Andreas Johlander har hon på uppdrag av Försvarsmakten skrivit rapporten Kina i rymddomänen: bland skrot och hot, ett försvars- och säkerhetsperspektiv.

Omgärdas av hemlighetsmakeri

Säkerhetshotet från Kina pekas ut i den nationella säkerhetsstrategin för försvar och säkerhet i rymden som publicerades 2024. Såväl Säkerhetspolisen som den militära underrättelsetjänsten beskriver Kina som ett av de främsta hoten mot Sveriges säkerhet.

– Med dagens instabila geopolitiska läge måste man förstå att konflikter på jorden kan eskalera, och konflikter kan färdas ut i rymden. Att förstå rymdmakterna är viktigt för alla som planerar sitt försvar. Kina ser rymden som en av de viktigaste militära arenorna, säger Anna Maria Wårlind.

Rapportförfattarna har utgått från öppna källor, med tidigare FOI-arbeten som utgångspunkt. De har också kartlagt forskning om Kina i rymddomänen och gjort intervjuer.

– Vi har tittat mycket på kinesiska dokument som översatts av andra forskningsinstitut, ofta amerikanska, och behövt vara medvetna om deras vinklingar, säger Linn Mattsson som är forskningsingenjör på avdelningen Försvarsteknik.

En annan utmaning har varit att öppet tillgängliggjord information kan vara medvetet falsk eller förvanskad, och dessutom variera beroende på tänkt mottagare. Det har krävt mycket fokus på källkritik och sållning.

Kina är medvetet restriktiva med uppgifter om sin militära verksamhet och militära rymdverksamhet. Nyligen kom lagstiftning som ytterligare inskränker möjligheterna att skriva om landets militära aktiviteter i exempelvis bloggar, enligt Anna Maria Wårlind.

– Åtkomsten krymper gradvis. Det är en oroväckande trend, inte minst på rymdområdet, för hemlighetsmakeriet bidrar till att öka spänningarna mellan länder som vi ser idag i domänen.

Siktar mot Mars i samarbete med Ryssland

Kina kom ut relativt sent på rymdarenan och var först i stort behov av tekniskt stöd från andra länder. Men under de senaste två decennierna har de blivit den näst främsta rymdmakten i världen.

– Vi har sett en stor ökning av antalet uppskjutningar av satelliter de senaste tio åren. Det har sammanfallit dels med att rymden blivit en viktig militär domän, och dels med kommersialiseringen av rymden där privata företag bygger satelliter och bärraketer, säger Andreas Johlander, forskare på avdelningen Försvarsteknik.

Nu har Kina byggt upp såväl teknologi som kunskap och är endast i låg grad beroende av västvärlden. De behöver inte längre samarbeta med andra för att lyckas rent tekniskt, men nu vill de ingå partnerskap med andra stater för att ses som en legitim aktör på rymdområdet, enligt forskarna.

– Kina jobbar aktivt inom FN för att ha en ledande roll, visa sig som initiativtagare och samla stater kring sitt rymdprogram. Ett viktigt flaggskeppsprogram är den egna rymdstationen som man utvecklar och bjuder in andra stater till. Det är mycket prestige i det, säger Anna Maria Wårlind.

Kina har också månprojekt med Ryssland, som har hög status som rymdnation utifrån sin historia.

– De satsar på att utveckla forskning och närvaro både på månen och bortom månen, vidare mot Mars. De vill framstå som ett alternativ till det västligt ledda rymdsamarbetet, säger Anna Maria Wårlind.

Användning av kärnkraft i rymden för fredliga ändamål är ett annat område som Kina säger sig vilja utveckla och som Ryssland har kompetens inom.

– Ryssland aviserade 2024 att de planerar att bygga kärnkraftverk på månen ihop med Kina, något som Kina inte direkt bekräftade.

Bara veckor tidigare spreds nyheten att Ryssland vill placera ut kärnvapen i rymden. Det är besvärande för Kina som vill framstå som ansvarstagande, menar hon.

– Det rimmar inte så bra att samarbeta med Ryssland kring kärnenergi medan ryssarna planerar att placera ut kärnvapen i omloppsbana. Kina har inte kommenterat eller fördömt Rysslands planer. Det är en fråga att balansera som kan vara problematisk för Kina.

Kan angripa andra satelliter

När det gäller militära system i rymden är Kina komplett utrustade, enligt Linn Mattsson. De har bland annat funktioner för att upprätta rymdlägesbild, för spaning och övervakning och för positionering med den kinesiska motsvarigheten till GPS, BeiDou. Det senare är ett helt eget system med fler satelliter än amerikanska GPS. Snart skickas även nästa generations BeiDou upp.

Att bedöma Kinas militära förmåga i rymden är svårt, men de utför manövrar som kan tolkas som tester av vapensystem, menar forskarna. Kina låter sina satelliter lägga sig nära andras i omloppsbana och har plockat upp rymdskrot med teknik som även kan användas för att skada andra satelliter.

Det är tydligt att Kina satsar mycket medvetet på att utveckla rymdverksamhet och rymdteknologi med dubbla användningsområden, där civilt och militärt blandas, enligt forskarna.

– Kina har också börjat bygga upp megakonstellationer av satelliter, likt amerikanska Starlink av SpaceX. De har åtminstone två pågående projekt som försöker göra något liknande, med tusentals satelliter som ger bredbandsinternet, säger Andreas Johlander.

Data och tjänster från konstellationerna vill de sälja vidare till andra stater, främst utvecklingsländer och partners inom exempelvis Brics-samarbetet där bland annat Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika ingår. Brasilien har redan tecknat avtal för internettjänster.

– På så sätt skaffar man sig inflytande över andra staters rymdsatsningar och kan använda det som hävstång i förhandlingar. Rymdtjänster, särskilt informationsflöden, är en viktig del av Kinas projekt Nya Sidenvägen, säger Anna Maria Wårlind.

Spretig organisation och ökande politisk styrning

Rapportens övergripande slutsats är att Kina är väldigt ambitiösa i policy och strategier för rymden, och att planerna hittills har satts i verket. Det talar för att landet kommer fortsätta befinna sig i absolut framkant sett till nuvarande policies och program, konstaterar FOI-forskarna. Styrningen med femårsplaner möjliggör rymdsatsningar konsekvent över tid, men gör också verksamheten trögrörlig.

Ett område där man möjligen ligger efter är tidig förvarning för inkommande ballistiska missiler. Sådan förmåga brukar stormakter vilja berätta om – men det har Kina inte gjort. Begränsningar i relationerna till mer västtillvända länder kan också bli en utmaning, inte minst eftersom det kommer behövas internationella samarbeten för att få tillgång till globalt utspridda markstationer i takt med att antalet satelliter ökar, tror rapportförfattarna.

En annan svårighet är Kinas stora och komplexa organisation kring rymdverksamheten och det ökande politiska inflytandet över rymdfrågorna.

– Spretigheten gör att det inte går koordinera arbete så väl eller vända snabbt om omvärlden förändras. Det finns inte heller någon rymdlagstiftning att tala om, utan frågorna tenderar att politiseras istället. Det är lite av en egendesignad snubbeltråd, säger Anna Maria Wårlind.