Kan västligt flyg stoppa en markinvasion?

I en operationsanalytisk studie har forskare räknat på styrkeförhållandena mellan västs flygstyrkor och ryska markbaserade trupper.

En vanlig fråga som försvarsanalytiker har att besvara är om rysk överlägsenhet på marken gör det omöjligt för Nato att stoppa en invasion av de baltiska staterna. FOI-forskare har med hjälp av en operationsanalytisk studie undersökt frågan.

– Vårt uppdrag är att titta på styrkebalansen mellan Nato och Ryssland. Det är otroligt viktiga frågor, att försöka förstå vad som händer om det smäller. Då behöver vi ha en egen svensk uppfattning, säger Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI.

Den här typen av studier görs för att till exempel mäta luftmaktens inverkan på markförband för att kunna uppskatta styrkebalansen i en tänkt väpnad konflikt.

En vanlig uppgift som cirkulerar bland dem som jobbar med krigsspel är att ryska trupper skulle nå Tallinn eller Riga på 60 timmar. Robert Dalsjö tror inte att det går så lätt, om inte Natoförsvaret helt tas på sängen. Två saker ger, enligt honom, en annan utveckling. Den ena är införande av de precisionsstyrda bomber som har revolutionerat möjligheterna för flyg att bekämpa markmål. Det andra är att väst överskattar rysk styrka.

– Före invasionen av Krim såg alla Ryssland som nedgånget och försvagat. Efter Krim svängde det, nu är ryssarna inte bara våldsamma utan också skickliga. Jag skulle vilja säga att Rysslands farlighet inte främst ligger i militära förmåga utan i viljan att använda militärt våld för att brutalt återupprätta sig själv som stormakt, kommenterar Robert Dalsjö.

Rimligen gör Ryssland samma typ av operationsanalytiska studier.

– De vill knappast starta ett anfall som slutar med ett nederlag efter fyra dagar. Därmed är en operation riktad enbart mot Baltikum knappast trolig. Istället skulle ett krig kunna inledas med ryska kryssningsmissiler mot västs flygbaser. Men det scenariot kräver en annan studie, enligt Robert Dalsjö.

Studien ingår i en större forskningsinsats kring styrkeförhållandena mellan Nato och Ryssland i Europa och Östersjöområdet.

Exempel på en operationsanalytisk beräkning (faktaruta)

Beräkningen bygger på ett antal antaganden där grundscenariot är en begränsad konflikt där Ryssland attackerar Baltikum med hälften av sina trupper väster om Ural, dock ej värnpliktiga. Det skulle innebära 30 bataljonsstridsgrupper med ungefär hundra fordon vardera – som stridsvagnar, pansarskyttefordon, artilleripjäser och lastbilar.

Därefter uppskattas i ett första steg hur många plan som det västliga flyget skulle kunna ha tillgång till, hur många dagliga insatser dessa kan genomföra och hur många bomber de kan fälla under dessa insatser.

I ett andra steg beräknas hur många mål dessa bomber skulle kunna slå ut, givet olika sannolikheter för målupptäckt och för bekämpning. Även om endast lågt skattade 16 procent av bomberna skulle träffa rätt så kan 750 mål slås ut på 24 timmar. Därmed skulle samtliga ryska mål kunna slås ut på fyra dygn.

Väst kommer förstås att möta motstånd, inte minst från luftvärnet i Kaliningrad. Det har en kapacitet att bekämpa 100-120 mål, men vid ett angrepp skulle Väst troligen använda sig av kryssningsrobotar, attackflyg, skenmål och elektronisk störning. Det skulle bli för mycket för luftförsvaret i Kaliningrad att hantera.

Med de här antagandena och förenklingarna kan Väst antas slå tillbaka en invasion efter fyra dagar.