Jakten på de säll­synta metallerna

Sällsynta jordartsmetaller är ett samlingsnamn för ett antal metaller med specifika egenskaper. Namnet leder lite fel, de är inte särskilt sällsynta. Men eftersom flera av dem finns i låga koncentrationer är de svåra och dyra att utvinna. Tillsammans med ett antal metaller som faktiskt är sällsynta är de nödvändiga för bland annat elektrifiering, miniatyrisering och ny batteriteknik. Utan dessa skulle våra tv-apparater vara tjockare, vindkraftverken mindre effektiva och våra smarta mobiler sakna platta pekskärmar.
Men varken utvinningen eller priset är det som bekymrar västvärldens företag och ledare mest. Det är istället att runt 90 procent av utvinningen av de sällsynta jordartsmetallerna finns i Kina och kan komma att användas dels som politiskt påtryckningsmedel, dels i teknikkapprustningen mellan Kina och Väst.

Konflikt kring råvaror

I rapporten Sällsynta metaller och stormaktsrivalitet, gör FOI-forskaren Niklas Rossbach en översikt av risken för konflikter kring råvaror. Där berättas om en kinesisk strategi som balanserar tillgång och efterfrågan på ett sätt som gynnar Kina.

– Kina konsoliderar sin produktion av sällsynta jordartsmetaller, och så länge globaliseringen funkade var allt okej. Men Kina vill inte vara råvaruleverantör utan en ledande tillverkare av avancerad elektronik, så allt mer av de sällsynta metallerna stannar i landet. Istället exporterar Kina bara så mycket av metallerna att det inte blir lönsamt att starta brytning i andra länder, berättar han.

Allt det här startade i en annan tid, berättar Niklas Rossbach.

– När Europa och USA trodde att globaliseringen skulle fungera på ett sätt som gav alla lika tillgång till metallerna. Det har också gjort att västvärlden tittat på utvecklingen utan att agera under lång tid.

Nya initiativ

År 2010 fick världen ett smakprov på riskerna, när Japan bordade en kinesisk fiskebåt och tillfångatog kaptenen. Snart minskade den kinesiska exporten av metaller till den japanska elektronikindustrin.

– Men det är egentligen först nu som USA tagit initiativ för att hitta en försörjning av sällsynta metaller, tillsammans med bland annat Sydkorea och Sverige. Västvärlden tittar gärna utanför sina egna länder, där det ofta är mindre komplicerat att starta gruvdrift, säger Niklas Rossbach.

Enligt rapporten finns en påtaglig risk för att jakten på de sällsynta metallerna leder i en riktning mot en avglobaliserad värld. Att ”kunder” från vänligt sinnade länder får förtur att köpa de eftertraktade metallerna.

– Då har vi en värld liknande den under kalla kriget. Vi är inte nära i dag, men vi ser sådana tendenser, säger Niklas Rossbach.

Risk för proxykrig

Enligt rapporten kan bristen på mineraler också leda till en annan företeelse från det kalla kriget – proxykriget.

– Där stormakterna stöttar varsin part i inbördeskrig, i hopp om att få ta del av landets råvaror om ”rätt” sida vinner kriget.

Enligt Niklas Rossbach är det inte troligt att något land blir helt utan de sällsynta metallerna.

– Eftersom det ofta handlar om små mängder som behövs i slutprodukten, blir det svårt att helt stänga av ett land. Men vissa länder kan se en kraftigt minskad tillgång eller så kan höga priser komma att skapa problem.

Den gröna omställningen inom svensk industri kräver tillgång till de sällsynta metallerna. Och räddningen kan vara nära. LKAB har flaggat för att Europas största kända fyndighet av sällsynta jordartsmetaller finns nära Kiruna.

Sällsynta metaller är även viktiga för det svenska försvaret.

– Speciellt om Försvarsmakten ska ställa om fordonsflottan till eldrift. Men även nya ledningssystem och datorer kräver sällsynta metaller om de ska fungera, Niklas Rossbach.

Rapporten kommer att uppmärksammas vid ett frukostseminarium den 28 september kl. 8.00 – 9.30 på IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16. Seminariet webbsänds och bland föreläsarna finns, utöver Niklas Rossbach, Erika Ingvald, geolog och enhetschef, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Pär Malmberg, särskild utredare Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap och Pär Weihed, pro-rektor och professor i malmgeologi, Luleå tekniska universitet.

Seminariet arrangeras i samarbete mellan IVAs projekt Vägval för metaller och mineral och Svemin – branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige.