Interaktiv färdplan för fram­tidens militära ledning

I en snabbt föränderlig omvärld behöver också Försvarsmaktens ledningsförmåga utvecklas. Ny teknik ger nya möjligheter, men ställer också krav på anpassning och kunskap.

– Det här är något som vi behöver titta på rätt långt i förväg, eftersom utvecklingsprocesser, anskaffning av ny teknik, omställningar i kultur och så vidare tar lång tid, säger Magdalena Granåsen som är försteforskare på FOI:s avdelning Cyberförsvar och ledningsteknik i Linköping.

Tillsammans med sina forskarkollegor jobbar hon på uppdrag av Försvarsmakten med att utarbeta en färdplan, eller roadmap, för hur framtidens militära ledning kan se ut. Resultaten från projektets första tre år sammanfattas i rapporten Att skapa en roadmap för framtidens ledning: Slutrapport Framtida ledning och ledningsplatser 2021–2023.

Optimism och fördomar om ny teknik

Försvarsmakten definierar ett ledningssystem som bestående av doktrin, metod, personal, organisation och teknik. När framtidens ledning ska visualiseras handlar det alltså om allt från ledningsstruktur till chefens roll och olika metoder för att leda.

Det finns en mängd frågor på området som behöver hanteras framöver, enligt Magdalena Granåsen.

– Försvarsmaktens ledning baseras på uppdragstaktik. Det är en idé från väldigt långt tillbaka i tiden. Men hur ser det konceptet ut i framtiden, med andra tekniska möjligheter och en annan typ av stridsfält? Och när det gäller tekniken, hur kan vi ta hand om och analysera all information vi kommer kunna få in? Hur använder vi nya beslutsstöd, vad kan AI hjälpa oss med och när är det lämpligt?

I rapporten presenteras två studier. Den första handlar om framtida ledningsteknik, och utfördes som workshoppar där deltagare från Försvarsmakten – framför allt från stabsfunktioner – fick bedöma hur olika sorters teknik skulle påverka ledningssystemets övriga delar, exempelvis ledningsmetoder och organisering av staber. Det handlade bland annat om AI-baserade beslutsstöd, teknik för att hantera och bearbeta data och kommunikationsteknik med till exempel VR, som kan skapa bättre distansmöten.

Deltagarna var positiva till den nya tekniken, och trodde att den skulle behövas i framtiden. Det kom också fram olika behov av anpassningar, exempelvis i utformningen av staber när det finns tillgång till AI-baserade beslutsstöd.

Deltagarna hade också farhågor, och fördomar, om tekniken.

– En typisk sådan är att införande av ny teknik innebär att man kommer kunna minska antalet individer i staber. Men det är inte alls säkert, för det kommer krävas nya och andra kompetenser. Man kanske inte behöver spetskompetens där man måste ha saker i huvudet, däremot behövs kunskap om beslutsstödets algoritm så man kan bedöma vad som är rimligt och inte, säger Magdalena Granåsen.

En farhåga är att ökad informationstillgång kan innebära att det uppstår en ökad toppstyrning, eller att ökad informationstillgång leder till informationsöverbelastning. Därför behöver detta gå hand i hand med metoder och verktyg för informationshantering, enligt Magdalena Granåsen.

Dynamisk roadmap ska ge bild av framtiden

I den andra studien gjorde forskarna en översikt över den militära ledningsutvecklingen fram till 2045, med olika utvecklingsspår i form av en roadmap. De använde resultaten från den första studien för att få idéer och skapa noder, men utgick också från tidigare forskning om arbete med roadmaps.

Sedan rapporten skrevs har forskarna utvecklat modellen ytterligare.

– Tanken är att man ska kunna se hur olika utvecklingsspår hänger ihop, och hur en aktivitet i ett spår stödjer eller påverkar en aktivitet i ett annat spår. Vår idé är att det ska vara ett dynamiskt och interaktivt verktyg. Klickar du på en nod någonstans på ett spår, så kan du se vad som krävs i andra spår för att den ska fungera. Det kan till exempel handla om behov av nya kompetenser, säkerhetslösningar eller regelverk, säger Magdalena Granåsen.

Att utveckla militär ledning är utmanande, inte minst eftersom teknikutvecklingen går så fort, menar hon. Interoperabilitet är en annan svår nöt att knäcka. Olika delar av Försvarsmakten behöver kunna kommunicera effektivt sinsemellan, men man behöver också kunna samverka med civila aktörer och andra militära parter, i Nato och i bilaterala sammanhang.

– Interoperabilitet är inte bara teknik, utan handlar lika mycket om kultur och språk. Vi använder begrepp på olika sätt och har olika sätt att leda och genomföra operationer, säger Magdalena Granåsen.
Ytterligare en utmaning är att förstå vägen fram till den målbild man vill uppnå. Det är alltid lättare att fortsätta i samma spår, enligt Magdalena Granåsen – köpa lite bättre teknik, men fortsätta leda på samma sätt.

– Hur ska vi agera för att nå visionen? Det är där vår roadmap kommer in.

Forskningsprojektet pågår i ytterligare tre år, fram till 2026. Som en del av projektet arrangeras sista veckan i maj Ledningsdagen, under rubriken En gemensam roadmap för framtidens ledning.

– Dagen innehåller en blandning av forskningsinriktade och mer praktiskt inriktade presentationer. Syftet är att bidra till utvecklingen inom ledningsområdet genom att tillhandahålla ett forum för att diskutera utmaningar, möjligheter och framtida inriktningar inom militär ledning över myndighetsgränser, säger Magdalena Granåsen.