Nyhet -
Forskning hjälper stridspiloter att kommunicera bättre
Med hjälp av forskning kan stridspiloter bli bättre på att kommunicera med varandra och flygstridsledningen i hotfulla situationer. FOI har undersökt hur flygträning och olika utbildningsformer kan kombineras för att öka effektiviteten i piloternas samarbete med varandra.
Relaterat material
Rapporter
Länkar
På FOI i Kista finns enheten för Stridssimulering, FLSC (Flygvapnets Luftstridssimuleringscentrum), där piloter kan träna stridsteknik och taktik i en skyddad och hemlig miljö. Här har FOI på uppdrag av Försvarsmakten undersökt hur flygträning och flygutbildning kan bli effektivare. Samtidigt som piloterna har tränat har forskarna kunnat göra studier om hur de kan göra det på ett effektivt sätt, hur detta kan mätas och hur de kan stödjas i sin träning.
– Alla knapptryckningar och målsökningar samt den talade kommunikationen registreras i en stor databas. Med hjälp av olika verktyg och metoder som vi har tagit fram kan vi sedan analysera komplexa scenarier och mäta piloternas prestationer. Resultatet blir ett stöd för piloterna och träningsledaren när de ska reflektera över hur träningen gick, säger Sinna Lindquist, forskare på FOIs avdelning för försvars- och säkerhetssystem.
För att kunna analysera den individuelle stridspilotens eller gruppens insatser har FOI tagit fram två visualiseringar som ger överblick av piloternas skjuttillfällen och hotbild. Forskarna har också framgångsrikt undersökt hur maskininlärning kan användas för att analysera all muntlig kommunikation som har sänts under ett flygpass i simulatorn. Dels för att kunna bedöma effektiviteten i kommunikationen, dels upptäcka eventuella brister i samtalen mellan piloter och flygstridsledare. Nu pågår arbete för att implementera valda delar av analysmetoderna.
– Vi använder modeller som är tränade med maskininlärning för att kunna göra en automatisk transkribering av ljudfiler till text. Därefter analyseras och visualiseras kommunikationen på olika sätt för att stödja piloterna och flygstridsledarna när de utvärderar träningspasset, förklarar Hanna Lilja, forskningsingenjör på FOI.
Språket som piloterna använder är fastställt i en handbok som beskriver den terminologi som ska användas och hur de ska uttrycka olika saker på radion. Kommunikationen handlar oftast om vilka manövrar piloterna gör eller planerar. De får också information från flygstridsledaren, till exempel i form av varningar. I hotfulla situationer med många varningar är det viktigt att piloterna inte upptar radiokanalen med annat prat.
– Det här med prioritering är intressant att titta på, om piloterna håller sig till prioritetsordningen. Men för att kunna göra det måste en dator avgöra vad det är för typ av yttranden, därför har vi tränat en modell att göra den här klassificeringen, säger Hanna Lilja.
Projektet har delvis skett i samarbete med U.S. Air Force Research Laboratory.
