Nyhet -
FOI bygger verktygslåda för att möta hybridhot
Sverige och dess närområde utsätts i allt högre utsträckning för det som kallas hybridhot. Det är ett fenomen som kan vara en kombination av allt från Twitterinlägg till uppvisning av militära muskler för att uppnå önskade mål i fredstid. FOI har tagit fram ett förslag på en verktygslåda som kan förbättra svenska aktörers förutsättningar att möta hotet.
I östra Ukraina förs ett lågintensivt krig. I Storbritannien har avhoppade spioner förgiftats. I USA och Frankrike har ländernas val utsatts för utländsk påverkan. I Estland har myndigheter utsatts för kraftfulla cyberattacker. Målet med attackerna kan vara att tysta kritik, att påverka val av statschef eller att påverka ett politiskt beslut i en stor, eller ibland liten, fråga. Eller kanske bara att störa ett lands politiska arbete. Allt detta ingår i det som kan kallas hybridhot eller hybridangrepp.
Skapar sammanhållen strategi
Oavsett om hoten riktas direkt mot Sverige eller mot länder i vår närhet påverkas vi. Men trots att hybridhoten till stor del har dominerat den säkerhetspolitiska debatten under senare år har det saknats en sammanhållen svensk strategi. Därför gav Utrikesdepartementet FOI projektstöd för att ta fram en verktygslåda för att möta hybridhot. Den bygger på följande punkter:
- Målsättningar – VAD som ska uppnås och vad som ska värnas.
- Principer och strategier – HUR vi ska motverka hoten och bemöta
angreppen. - Roller och ansvar – VEM som gör vad för att motverka hoten och
bemöta angreppen. - Förmågor och verktyg – MED VAD ska vi motverka hoten och bemöta
angreppen.
– Vi ser ett behov av en gemensam strategi där man pekar ut en riktning, där alla myndigheter och departement jobbar likartat och där alla använder samma språk och begrepp, säger Sebastian Bay, forskare vid FOI.
Inspiration från EU
Inspiration till det svenska arbetet hämtas i första hand från EU eftersom Sverige har att förhålla sig utrikes- och säkerhetspolitiskt till EU, vad gäller såväl regler som diplomati.
– Men också för att EU redan tagit fram en strategi. Om vi ska möta hybridhot gemensamt med andra så underlättar det om vi använder samma begrepp som våra vänner, säger Sebastian Bay.
Han poängterar att verktygslådan mot hybridhot är skapad för att användas i fredstid.
– Hybridhot sker i fredstid, hybridkrig sker i krig. Även om det finns en gråzonsproblematik, så finns ingen legal gråzon. I Sverige har vi fred, höjd beredskap eller krig. Det som sker i fred måste mötas med fredens medel, säger han.
Fiktivt scenario
Effekterna av hybridangrepp är inte lätta att beskriva. För att inte fastna i abstrakta termer har FOI skapat ett fiktivt scenario med en fiktiv hantering att visa sina uppdragsgivare. I det scenariot klarar Sverige sig bra, delvis tack vare självständiga myndigheter.
– Ofta lyfts det fram att det alltid krävs en stark regeringsstyrning för att möta en kris. Men en stark och självständig myndighet kan ibland hantera ett problem snabbare än regeringen. Ett bra exempel är den förordning som gör att Försvarsmakten med våld kan möta ett fysiskt angrepp från främmande makt utan regeringsbeslut. Utmaningen är att det krävs tydlig samordning och ansvarsfördelning mellan myndigheter för att kunna skapa ett kraftfullt motmedel, säger Sebastian Bay.
Att arbeta scenarioorienterat är också viktigt i den framtida forskningen.
– Angreppen är så olika att det inte går att skapa betydelsefulla generiska system. De konflikter vi kan förvänta oss i framtiden liknar inte heller konventionella konflikter. När en svensk fråga kan påverkas med en Twitterkampanj från utlandet flyter inrikes- och utrikespolitiken ihop. För svensk del handlar det om att jobba riskreducerande och brett, inom områden som exempelvis media, informationskunskap och cybersäkerhet, säger Sebastian Bay.
Sex FOI-förslag för att möta hybridhot
- Nationell strategi för hybridhot.
- Förstärkt övningsverksamhet.
- Etablering av en nationell förstärkningsresurs.
- Utveckling av en kommunikativ beredskap.
- En översyn av lagstiftning.
- Förstärkt erfarenhetshantering.
