Nyhet -
Ekonomiska sårbarheter mot Kina kartlagda
Forskare på FOI har studerat kinesiska direktinvesteringar i EU inom halvledarindustrin, elbilsindustrin och energisektorn. Även Kinas roll som importkälla för EU för kritiska råvaror och insatsvaror ingår i studien.
Bismuth, gallium, germanium, magnesium, grafit, volfram och sällsynta jordartsmetaller är centrala metaller som lyfts fram i rapporten, bland annat kopplat till EU:s gröna omställning. Kina står för 70–95 procent av världshandeln av dessa metaller och kontrollerar ofta både utvinning och förädling. Det förstärker Kinas dominerande roll inom produktion av varor som solceller, elbilsbatterier och vindturbiner.
Vilket passar utmärkt in i Kinas ekonomiska statskonst, enligt FOI-rapporten Manufacturing Vulnerabilities: Chinese Minerals, Semiconductors and Green Technologies in the EU, skriven av forskaren Tobias Junerfält och analytikern Emil Wannheden och publicerad i januari 2024.
– Ekonomisk statskonst eller geoekonomi kan definieras som statlig tillämpning av ekonomiska medel för att uppnå utrikespolitiska mål eller främja nationella intressen. För Kina är det tätt kopplat till såväl den civila industrins som försvarsindustrins modernisering och självförsörjningsgrad, berättar Tobias Junerfält.
Politiska och ekonomiska risker
I rapporten studeras kinesiska direktinvesteringar inom EU förknippade med politiska och ekonomiska risker, exempelvis teknologiöverföring – civil som militär. Detta gäller i hög grad förvärv av halvledarföretag i olika produktsegment och olika delar av värdekedjan.
– Det direkta statliga inflytandet är tydligt inom halvledarindustrin och energisektorn, där det ofta är stora statliga aktörer som investerar. Nyetablering av batterifabriker domineras av privata företag. Där handlar det mer om företag som växt sig internationellt konkurrenskraftiga genom inhemsk industripolitik och diskriminering av utländska företag i Kina, säger Tobias Junerfält.
Rapportförfattarna försöker även värdera och jämföra riskerna med de studerade sårbarheterna.
– Vi menar exempelvis att riskerna för överföring av halvledarteknologi med dubbla användningsområden är allvarligare än teknologiöverföring kopplat till nyetablering av batterifabriker, säger Tobias Junerfält.
Liten men känslig energiproduktion
När det kommer till uppköp av elnät och energiproduktion är det kinesiska ägandet litet – 0,4 procent av EU:s produktion – men ändå förknippat med risker.
– Dels för teknologiöverföring, dels för att ägandet ger kunskap om de europeiska elnäten. Kina har också stor påverkan på hela värdekedjan inom energiproduktion, framförallt inom solceller med en monopolliknande situation, men också inom vindturbiner. Det kan användas för politiska påtryckningar, säger Tobias Junerfält.
När det kommer till import av elbilar, är risken för EU i första hand en långsiktigt minskad konkurrenskraft mot Kina.
– Men det är sannolikt att EU vill skydda den inhemska fordonsindustrin. Här finns dock en intressekonflikt inom unionen, inte minst då flera tyska fordonsföretag har stora investeringar i Kina, säger Tobias Junerfält.
I en sammanfattning lyfts fem typer av sårbarheter fram:
- Teknologiöverföring, inklusive teknologier med dubbla användningsområden.
Både legal och illegal teknologiöverföring som ger ökad konkurrenskraft för Kina, eller kan brukas i militärt syfte. - Kinesisk marknadsdominans.
Sektorer där kinesisk industri har monopolliknande ställning och där europeiska företag riskerar att konkurreras ut eller tvingas att samarbeta med kinesiska företag under dåliga villkor. - Etablering av ekonomiska kvävningspunkter.
När ett land uppnår en marknadsdominans inom vissa produktsegment kan detta användas som politiska utpressningsmedel. - Säkerhetsrelaterade problem kopplat till kinesiskt infrastrukturägande
Kinesisk tillgång till kritisk infrastruktur inom EU ökar risk för informationsläckage och cyberattacker. Viktigast här är kinesiska förvärv av elnätsoperatörer. - Kinesiskt inflytande över beslutsprocesser inom EU
Exempelvis beslutsprocesser inom förvärvade företag, och politiska beslutsprocesser på lokal eller nationell nivå genom ekonomiska beroenden som uppstår av förvärv eller nyetableringar.
