Rekordmånga vill utbilda sig till officer
I årets antagning sökte 1 389 till Officersprogrammet vid Försvarshögskolan. 567 av dessa var behöriga och erbjöds en plats på programmet. Nu har 343 tackat ja.
I årets antagning sökte 1 389 till Officersprogrammet vid Försvarshögskolan. 567 av dessa var behöriga och erbjöds en plats på programmet. Nu har 343 tackat ja.
Flera forskare och experter från Försvarshögskolan är på plats under Almedalsveckan i Visby den 25–28 juni, där de bland annat diskuterar lärdomar från kriget i Ukraina, säkerhetsskyddets roll i totalförsvaret och andra aktuella frågor inom försvar, krishantering och säkerhet.
Den 15 mars inrättades Centrum för krigsspel vid Försvarshögskolan. Det virtuella centrumet ska samordna och utveckla den spelrelaterade verksamheten vid lärosätet och vara ett nav för kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte.
Julia Zulver har utsetts till en av årets Wallenberg Academy Fellows av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Hennes forskning handlar om hur feministiska organisationer arbetar för att bevara kvinnors rättigheter i komplexa säkerhetsmiljöer efter krig och konflikter.
Maria Gussarsson, docent i militärhistoria, har utsetts till 2023 års mottagare av Hugo Raab-priset, Försvarshögskolans pris för vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet.
Anders Ekholm forskar om operationskonst med utgångspunkt i den israeliska försvarsmaktens erfarenheter. Han har flera källor i regionen och följer den aktuella situationen efter Hamas terrorattacker på nära håll. – Rent militärt finns den största risken för Israel vid norra gränsen mot Libanon, säger han.
Vad som händer när stater använder andra länder som mellanhänder för att distribuera militärt stöd till rebellgrupper är betydligt mer komplext än vad tidigare forskning antagit. – Vår studie ger en ny bild av hur krig via ombud fungerar i praktiken och öppnar ett nytt forskningsfält, säger Niklas Karlén.
Vad är det som gör att man vinner i strid? Det är den övergripande frågeställningen i Lars Henåkers avhandling, där resultaten bland annat pekar på att den så kallade beroende beslutsfattningsstilen, där man söker konsensus inför beslut, oftare leder till förlust.
I en ny vetenskaplig artikel beskriver Kristin Ljungkvist, universitetslektor i krigsvetenskap, vilken typ av urban krigföring som förs i Ukraina. Hon analyserar även skillnaderna mellan kriget i Ukraina och den typ av urban krigföring som förväntats och planerats för av västerländska militärorganisationer och strateger.
Otillräckliga förberedelser, bristande logistik och orealistisk planering är några av anledningarna till att Rysslands snabbinvasion av Ukraina misslyckades. Det visar en ny studie som analyserar händelseutvecklingen under Ukrainakrigets första månader ur ett logistikperspektiv.
Försvarshögskolan är på plats under Almedalsveckan i Visby den 3-7 juli. Möt våra experter som bland annat diskuterar hur ett svenskt totalförsvar anpassat för nutida hotbilder kan se ut och hur försvarsviljan påverkar återuppbyggnaden av totalförsvaret och utvecklingen av krisberedskapen.
Här samlar vi forskare vid Försvarshögskolan som kan kommentera olika aspekter av läget i Ukraina och Ryssland, samt hur det påverkar säkerhetsläget i Europa och omvärlden.
Krigsvetenskap
Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap, Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria
Expertområden: Försvarspolitik, säkerhet i Östersjöområdet, Nato.
Kontakt: magnus.christ
Mariam Bjarnesen, universitetslektor i krigsvetenskap, och Linus Hagström, professor i statsvetenskap, har utsetts till 2021 års mottagare av Hugo Raab-priset, Försvarshögskolans pris för vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet.
Riksdagen antog den 15 december den nya försvarspropositionen för 2021-2025, som lägger grunden för en ny krigsorganisation som ska vara fullt utbyggd till 2030. – Vi befinner oss återigen i ett sammanhang där det nationella försvaret är i fokus, samtidigt som vi också ska samarbeta med andra och bistå de länder som omfattas av den svenska solidaritetsdeklarationen, säger Jacob Westberg.
Genom att kartlägga tre av Försvarsmaktens omställningsprojekt undersöker Magnus Christiansson hur det civil-militära samarbetet går till i gränslandet mellan regeringskansliet och Försvarsmakten. En av slutsatserna är att den etablerade forskningen har en förlegad bild av hur politiken styr beslutsprocesserna.
Försvarshögskolan utbildar och forskar för en säkrare värld. Vi är en specialiserad högskola inom området försvar, krishantering och säkerhet - kunskapsområden som bidrar till ett säkrare samhälle, både nationellt och internationellt. Här får studenter, forskare och lärare utvecklas i en unik akademisk miljö där militära och civila perspektiv möts och där yrke och akademi går hand i hand. Våra studenter är framtidens civila och militära ledare, experter och forskare som ska analysera och hantera krissituationer och säkerhetsproblem. Försvarshögskolan utbildar Sveriges officerare och leder den akademiska utvecklingen av officersyrket.
Drottning Kristinas väg 37 / Box 278 05
115 93 Stockholm
Sverige