Pressinbjudan: Öppen föreläsning om högerextrem terrorism i USA den 21 maj kl 15
Välkommen till en öppen föreläsning följt av en frågestund med Jacob Ware, forskare vid Council on Foreign Relations (CFR), om högerextrem terrorism i USA.
Välkommen till en öppen föreläsning följt av en frågestund med Jacob Ware, forskare vid Council on Foreign Relations (CFR), om högerextrem terrorism i USA.
Den 15 mars inrättades Centrum för krigsspel vid Försvarshögskolan. Det virtuella centrumet ska samordna och utveckla den spelrelaterade verksamheten vid lärosätet och vara ett nav för kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte.
En klar majoritet av svenskarna stödjer EU:s beslut från 2022 om att blockera de ryska statsstödda plattformarna RT/Sputnik från att sända i Europa. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften European Security.
I sin avhandling undersöker Rasmus Andrén de konflikdynamiker som uppstod i samband med översvämningskatastrofen i Kashmir 2014. – Jag visar att katastrofer både kan förvärra och mildra olika skeenden i en konflikt. Att ha insikt om de här förhållandena, som ofta pågår samtidigt, kan hjälpa oss att bättre förstå och hantera miljökatastrofer, säger han.
Julia Zulver har utsetts till en av årets Wallenberg Academy Fellows av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Hennes forskning handlar om hur feministiska organisationer arbetar för att bevara kvinnors rättigheter i komplexa säkerhetsmiljöer efter krig och konflikter.
Maria Gussarsson, docent i militärhistoria, har utsetts till 2023 års mottagare av Hugo Raab-priset, Försvarshögskolans pris för vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet.
Vad som händer när stater använder andra länder som mellanhänder för att distribuera militärt stöd till rebellgrupper är betydligt mer komplext än vad tidigare forskning antagit. – Vår studie ger en ny bild av hur krig via ombud fungerar i praktiken och öppnar ett nytt forskningsfält, säger Niklas Karlén.
Långt ifrån alla svenskar som konsumerar media från de ryska kanalerna RT och Sputnik håller med om innehållet i narrativen och drivkrafterna bakom mediekonsumtionen varierar kraftigt. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften International Journal of Press/Politics.
I en ny vetenskaplig artikel beskriver Kristin Ljungkvist, universitetslektor i krigsvetenskap, vilken typ av urban krigföring som förs i Ukraina. Hon analyserar även skillnaderna mellan kriget i Ukraina och den typ av urban krigföring som förväntats och planerats för av västerländska militärorganisationer och strateger.
Otillräckliga förberedelser, bristande logistik och orealistisk planering är några av anledningarna till att Rysslands snabbinvasion av Ukraina misslyckades. Det visar en ny studie som analyserar händelseutvecklingen under Ukrainakrigets första månader ur ett logistikperspektiv.
I en ny artikel i tidskriften Journal of Information Warfare lyfts frågan om när kunskap om så kallade nolldagars sårbarheter ska offentliggöras, eller om de ska hållas hemliga för att möjliggöra till exempel offensiva cyberoperationer.
I en ny avhandling undersöker Marcus Börjesson hur militär personal förhåller sig till risker och säkerhetsfrågor. Resultaten visar på faktorer som kan leda till negativa riskbeteenden, men också på strategier som kan skapa ett funktionellt risktagande.
Projekt i mångmiljardklassen som involverar ett stort antal aktörer på olika nivåer blir allt vanligare. Lars Löfgren visar i sin avhandling att begrepp som förändringskultur, makt och insikter kan användas för att analysera den här typen av megaprojekt och pekar på faktorer som kan leda till misslyckanden.
Peter Haldén, docent och universitetslektor i krigsvetenskap, har utsetts till 2020 års mottagare av Hugo Raab-priset, Försvarshögskolans pris för vetenskapliga arbeten av synnerlig kvalitet.
Genom att kartlägga tre av Försvarsmaktens omställningsprojekt undersöker Magnus Christiansson hur det civil-militära samarbetet går till i gränslandet mellan regeringskansliet och Försvarsmakten. En av slutsatserna är att den etablerade forskningen har en förlegad bild av hur politiken styr beslutsprocesserna.
Kriskommunikatörens status och yrkesroll stärks av skarp kriserfarenhet och nära samarbeten med blåljusaktörer som polis och räddningstjänst. Men en stor del av kommunikatörens tid läggs på intern förankring, i stället för på externa samarbeten och arbete med kriskommunikation. Det visar en studie som publiceras i Journal of Contingencies and Crisis Management.
Kvinnor är mer benägna att koppla säkerhetsfrågor som terrorism, militär makt och brottslighet till den personliga säkerheten, medan män i högre grad förknippar säkerhet med hot mot staten och samhället. Samtidigt ser kvinnor oftare strukturella orsaker till säkerhetshoten än män. Det visar en studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gender and Society.
Försvarshögskolan utbildar och forskar för en säkrare värld. Vi är en specialiserad högskola inom området försvar, krishantering och säkerhet - kunskapsområden som bidrar till ett säkrare samhälle, både nationellt och internationellt. Här får studenter, forskare och lärare utvecklas i en unik akademisk miljö där militära och civila perspektiv möts och där yrke och akademi går hand i hand. Våra studenter är framtidens civila och militära ledare, experter och forskare som ska analysera och hantera krissituationer och säkerhetsproblem. Försvarshögskolan utbildar Sveriges officerare och leder den akademiska utvecklingen av officersyrket.
Drottning Kristinas väg 37 / Box 278 05
115 93 Stockholm
Sverige