Hon vill förstå hur totalitarism uppstår

Evin Ismail forskar om den islamistiska ideologins utveckling och skriver just nu på en populärvetenskaplig bok om islams moderna historia.
– Jag intresserar mig också för informationspåverkan och undersöker vilka narrativ Iran och Kina för fram på engelska och i Mellanöstern.

Evin Ismail är sedan i våras anställd som universitetslektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Hon kommer närmast från Uppsala universitet, där hon våren 2022 doktorerade med en avhandling om den islamistiska ideologins antisemitism; The Antisemitic Origins of Islamist Violence: A Study of the Muslim Brotherhood and the Islamic State. I avhandlingen analyserar framför allt Muslimska brödraskapets och Islamiska statens ideologier och hur de förändrats över tid, från 1930-talet fram till 2018.

Intresset för ämnet och en karriär som forskare bottnar i hennes familjs historia. Hennes föräldrar lämnade Irak 1984 och kom till Sverige på grund av Saddam Husseins diktatur. Familjen tillhör landets gamla överklass och levde ett gott liv i Bagdad, men samhället kom mer och mer att styras av rädsla och en avsaknad av yttrandefrihet.

– Sedan jag var liten har jag fått höra många berättelser om totalitarism, krig och en tid då judar, kristna och muslimer levde tillsammans i Bagdad. Det har påverkat mig och fått mig att vilja förstå hur totalitarism kan uppstå. Min släkt har också en lång akademisk tradition och för mig var det en självklarhet att jag skulle doktorera.

Hennes forskning rör sig inom det breda fältet politisk sociologi med teoretiska inslag av socialpsykologi.

– När jag tänker efter är det ganska logiskt att jag sysslar med det jag gör i dag. Avhandlingen var ett första steg i att förstå hur Irak blev ett totalitärt samhälle, något som jag menar började med införandet av den antisemitiska ideologin på 1940-talet.

Iraks judar har en över 2 000 år lång historia i landet som tog slut när den antisemitiska ideologin infördes. Sedan dess har flera grupper blivit utsatta för politiskt våld.

– Jag undersöker bland annat hur antisemitiska föreställningar överfördes på andra grupper i samhället och ledde till våld mot dem.

Trygg i sin forskarroll

Hennes forskning om Muslimska brödraskapet och Islamiska staten har väckt reaktioner och hon har i vissa fall blivit tillfrågad om politiska åsikter.

– En utmaning har varit att bortse från ämnets politiska brännkraft och olika aktörers intressen för att endast fokusera på den akademiska sakfrågan.

Här är det viktigt att vara trygg i sin kunskap och rollen som forskare, menar hon.

– När man ser det som sin roll att tjäna vetenskapen och hålla fast vid den akademiska integriteten blir det mycket enklare att tänka bort andra intressen och aktörer.

Kommenterar koranbränningarna och terrorhot

I samband med koranbränningarna under våren och sommaren och Säkerhetspolisens höjning av terrorhotnivån den 17 augusti har Evin Ismail synts en del i media för att kommentera händelserna utifrån sin expertis.

– Jag tycker att tredje uppgiften – att dela med sig av sin kunskap – är oerhört viktig. Jag önskar att det skulle bli en mer integrerad och självklar del av universitetet och vår roll som forskare.

Hon pekar på att medverkan i media och andra sammanhang utanför akademin inte bara ska ses som något som tar tid från forskning och undervisning, utan att det också kan ge nya möjligheter.

– Att till exempel synas i SVT gör att du når många hundra tusen människor, och för mig har det bland annat lett till förfrågningar om att hålla föreläsningar och vara med i expertgrupper av olika slag. Jag tycker också att den positiva feedbacken jag fått övervägt de negativa kommentarerna.

Informationspåverkan från Kina och Iran

I hennes nuvarande forskning ligger fokus på olika typer av informationspåverkan. Hon studerar vilka narrativ Kina och Iran för fram på engelska och i Mellanöstern och använder socialpsykologisk teori för att förstå informationspåverkan och propagandans nyanser och funktioner.

– För tillfället skriver jag på tre artiklar; en om iranska statsmediers narrativ om koranbränningarna i Sverige utifrån social identitetsteori och en om USA:s och Kinas handelskrig utifrån sociologisk teori om den självuppfyllande profetian. Den tredje artikeln handlar om irakiska judar som lever i Israel och olika initiativ för att sammanföra dem med irakier.

Islams moderna historia

Vid sidan av rollen som lärare och forskare skriver hon också en populärvetenskaplig bok om islams moderna historia och moderna tolkningar av islam.

– Jag undersöker de tolkningar som förekom då toleransen var rådande, vilket betyder att jag både går bakåt i tiden, före 1930-talet, samtidigt som jag även för in moderna tolkningar av islam som finns i dag, eller som utvecklats under tiden då totalitär ideologi rådde.

Boken tar bland annat upp hur feministiska- och hbtq-perspektiv kan integreras i förståelsen av islam och förhoppningen är att den ska kunna användas både i grundskolan och som kurslitteratur på universitetsnivå.

– Det här är en bok jag har velat skriva under en lång tid. Jag har precis påbörjat arbetet och ser fram emot att lyfta fram nya perspektiv och nyansera forskningsfältet.