Svenska vattenbrukare blir en del av fiskbranschen

Nästan alla trendanalyser om framtidens sjömat pekar på alger och tång som ett allt viktigare framtidsområde. I Sverige sker kommersiell odling av alger än så länge i begränsad skala, men de senaste åren har flera nya företag etablerat sig. För att stärka företag som odlar alger, musslor och andra marina råvaror har branschföreningen Svenskt vattenbruk och sjömat bildats. Nu tar de steget och blir medlemmar i Fiskbranschens Riksförbund, och ett samarbete har redan inletts för att integrera alger och tång i fiskbranschens branschriktlinjer. 

I Svenskt vattenbruk och sjömat ingår även företag som processar och förädlar dessa råvaror, samt de som förmedlar kunskap i form av events och liknande.

Ingela Skärström som bland annat arbetar i Interreg projektet Marint Gränsforum Skagerrak som drivs av Svinesundskommittén har varit drivande vid bildandet av den nya branschföreningen. Föreningen har sitt ursprung i de företagsnätverk som drivits av projektet. I dagsläget fungerar hon som en ”sidekick” som stöttar föreningen.

Det är en nystartad branschorganisation. Hur skulle du beskriva era medlemmar och deras verksamhet?

Föreningens medlemmar är allt från stora producenter av musslor, ostron och alger till små företag som skördar från friväxande bestånd, vissa förädlar och använder råvarorna i sin produktion. Våra medlemmar är till stor del inriktade på livsmedel men även företag som tillverkar gödningsmedel är med. En annan viktig grupp är företag som förmedlar kunskap om marina råvaror och därmed bidrar till att öka intresset på marknaden.

Det pratas mycket om alger och tång som den nya sjömaten. Märker ni ett ökat intresse?

När vi började att arbeta med detta 2017 i projektet Maritim Utveckling Bohuslän var det en del aktörer som precis startade upp. Då handlade de flesta frågorna om det verkligen gick att äta alger och om det inte är giftigt. I samarbete med Catxalot och Linnea Sjögren genomförde vi ett antal utbildningar där det lagades mat av alger, tillsammans med duktiga kockar. Efter det har intresset helt klart ökat och bland annat Linnea och Sofia B Olsson på restaurang Vrå har varit duktiga på att marknadsföra det här. Intresset har vuxit och även kunskapen har blivit bättre sedan vi började. Idag handlar frågorna i stället om hur man lagar och hur man kan använda alger. Ändå är fortfarande efterfrågan inte så stor, så en stor utmaning handlar om att få fler att använda de här råvarorna i vardagen.

Vad finns det för förutsättningar att den här sektorn ska kunna växa i Sverige?

Förutsättningar är bra, det finns många ställen längs med västkusten och även på andra ställen där man kan odla. Men det behöver bli enklare att få tillstånd och processen för att ansöka om odlingstillstånd och strandskydd behöver bli enklare och snabbas upp. Många av våra företag måste göra en miljökonsekvensanalys för att få tillstånd. Det är en väldigt komplicerad process och många saker som ska tas hänsyn till.

Ändå vet vi att de flesta odlingar av blötdjur och alger i havet är bra för havet och havsmiljön och man har under många år pratat om blå fångstgrödor för att förbättra vattenkvalitén ändå är det svårt att få positiva besked. Branschföreningen har startat upp ett samarbete med länsstyrelsen för att skapa dialog och öka förståelsen för företagens situation. En vanlig invändning vi får från handläggare på länsstyrelsen handlar om att odlingarna kan störa friluftslivet. Men alger växer som bäst den tid på året vi har som minst trafik i våra skärgårdar (september till april). Sen kan man sänka ned enheterna till en lägre nivå på sommaren så att de inte stör båtliv och turister. Våra mussel- och ostronodlare är positiva till turisterna som ofta är intresserade och anpassar så gott de kan odlingarna så de inte skall hindra det rörliga friluftslivet.

Vi försöker ge handläggarna stöd och information för att underlätta deras arbete. Det har skapats en vattenbruksgrupp på länsstyrelsen som vi träffar regelbundet. Tillsammans med Marint Gränsforum Skagerrak planeras nu en utbildning för att ge handläggarna tillgång till ny information från forskningen inom det här området. I samverkan med Swemarc och MGFS planeras ett dialogforum i vår med våra myndigheter.

Vilka är de största utmaningarna för era medlemmar?

Det är regelverken och tillståndsprocesserna. Det krävs också mycket kapital, och det är svårt att hitta investerare när det finns så mycket osäkerhet kring om odlingar kan startas. Det krävs entreprenörer som vågar och har kunskap och att det skapas en efterfrågan på marknaden för produkterna. Det behövs arbete på flera fronter.

Även processen för att skörda vildväxande bestånd är lite komplicerad. Det handlar om att nyttja, och inte utnyttja de bestånd som finns.

Hur viktigt för er är det att jobba med förädling av råvarorna?

Detta är en jätteviktig del av all produktion. Vi har fantastiska musslor i Sverige, så varför har vi inte en musselindustri som tar hand om och förädlar musslorna i Sverige? Detsamma gäller ostron och alger, har finns massor att göra men efterfrågan är en viktig knäckfråga och även priset, vi konkurrerar med import som är billig.

Vad behöver ni för att nå ut till marknaden och konsumenter med era produkter?

Att vi gemensamt hittar en form för att synliggöra svenska produkter hos konsumenterna. Vi måste få folk att vilja äta det här, och det måste vara enkelt och ha rätt pris.

Vi behöver satsa på marknadsföring med storytelling, berätta varifrån råvarorna kommer och vilken miljönytta de faktiskt gör. Vi behöver också titta på distributionskanaler och var produkterna säljs. Just nu görs en förstudie för marknadsföring av svensk sjömat i samarbete med Matfiskodlarna och ReCirkfisk. Med detta underlag och tillsammans med Fiskbranschens Riksförbund kan vi åstadkomma mycket.