Kommentar till betänkandet Förenkla och förbättra: En mer schabloniserad 3:12-beskattning

3:12-reglerna har under åren successivt förbättrats och kommit i kapp sin tid. I den utredning som nu är aktuell föreslås förenklingar och det finns en vilja att främja entreprenörers företagande. Samtidigt behöver de särskilda kvalifikationsreglerna belysas ytterligare för att göra lagstiftningen mer begriplig.

I början av juni lämnade Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag sitt betänkande ”Förenkla och förbättra!”, SOU 2024:36. Sedan dess har de flesta skatte- och revisionsbyråer hållit utmärkta informationer om de föreslagna förändringarna: vem vinner och vem förlorar?

Likaså var rubriken på pressmeddelandet från finansdepartementet när utredningen presenterades ”8 av 10 fåmansföretagare vinnare!”. Men så berörs också 540 000 delägare i 400 000 fåmansföretag av förslagen. Det är alltså ett viktigt betänkande för revisions-, redovisnings- och skatterådgivningsbranschen – och för politiken! Hur förslagen paketeras blir viktigt för att de ska få gehör i riksdagen.

Förslag om att automatisera gränsbelopp

En aspekt som inte uppmärksammats så mycket är att förslaget, förutom att det ska förenkla och främja företagande, även syftar till att i högre grad kunna automatisera 3:12-reglerna. En e-tjänst ska tas fram av Skatteverket och ambitionen är att kunna förtrycka förslag till gränsbelopp på deklarationsblanketten.

Förslaget kan ses i ljuset av Skatteverkets stora digitaliseringsprojekt ”Skatteverket 3.0”. Hur många av oss som följt reglernas utveckling efter den stora skattereformen 1990 hade kunnat tro att det skulle kunna gå att komma så långt? Imponerande nytänkande!

Kvalifikationsreglerna en fråga om rättssäkerhet

Årets 3:12-utredning, de har ju varit ett antal genom åren, tar således reglerna ett steg vidare och bör som jag ser det genomföras, i vart fall i sina huvuddrag. Efter att under senare år successivt förbättrats har reglerna nu kommit i kapp sin tid. Entreprenörers företag växer och anställer, vilket utredningen nu vill främja samtidigt som förenklingar föreslås.

Men givetvis kan man alltid gå längre, det finns många rutor att sätta kryss i! Catrin Åkerlund, FAR:s expert i utredningen och auktoriserad skatterådgivare på Grant Thornton, har därför lämnat ett särskilt yttrande till utredningen, tillsammans med experter från Svenskt Näringsliv, Företagarna och LRF. Yttrandet, som bland att tar upp kvalifikationsreglerna, bör beaktas och FAR:s särskilda remissgrupp för skatt kommer också att lämna detaljerade synpunkter på förslaget.

De särskilda kvalifikationsreglerna, om man som ägare omfattas av reglerna eller inte i olika situationer, kommer att beröras på flera sätt. Utredningen är medvetet restriktiv. Utredaren Justitierådet Linda Haggren vill inte bidra till att ny praxis behöver tas fram, eftersom det i sig skapar osäkerhet. Men frågan är om inte den tjuren efter 35 år måste tas vid hornen i ett nästa steg? Begriplig lagstiftning är trots allt en grundläggande del i ett rättssystem och FAR har lämnat ett antal konkreta lagtextförslag att arbeta vidare utifrån. I längden är detta en rättssäkerhets- och tillitsfråga som inte kan bortses från.

Jag ska inte här gå på utredningens olika förslag, dessa finns i betänkandet och i de informationer som jag nämnde inledningsvis. Men en fråga att ställa innan remissarbete och diskussioner inleds är: Vad ”offras” materiellt på automatiseringens och förenklingens altare?

Ett antal kontrolluppgifter tillkommer, vilka det säkert i sig går att leva med, för att uppgifter och gränsbelopp ska kunna förtryckas samtidigt som ett antal regler slopas för att förenkla. Men om kvalifikationsreglerna i många fall är så svåra att förstå, och kostsamma att reda ut, att många ägare inte gör det; vad är då vunnet när det gäller tilliten till systemet? Allt bör inte mätas i kronor och ören.

Viktigt med dialog

Om detta bör vi ha en dialog. Kanske är tiden mogen för att slopa den statliga skatten på tjänsteinkomster, den som är grunden till 3:12-regelverket? I vart fall tar utredningen ytterligare steg bort från den traditionella synen på vad som är avkastning av kapital. Men så är också begreppsparet ”kapital och tjänst” i dag närmast obsolet i takt med att värdet av immateriellt kapital successivt ökat, kanske särskilt i en ny generation fåmansföretag.

Det i sig, hur kapitalavkastning nu beräknas, illustreras väl av utredningens förslag. Även 3:12 har blivit alltmer politik genom åren. Det i sin tur minskar förutsebarheten i reglerna.