Är IFRS avsett som beskattningsunderlag?

I höst förväntas EU lämna ett omarbetat förslag till direktiv för en ny gemensam bolagsskattebas för de större bolagen inom unionen. FAR kommer i sitt remissvar konstruktivt adressera frågan om beräkningen av bolagsskatt utifrån en IFRS-redovisning kan bli tillämpbar och rättssäker.

Nästa år införs en ny minimiskatt för större internationella koncerner. Betalar dessa inte minst 15 procent i skatt ska en tilläggsskatt tas ut så att nivån nås. Skatten införs tillsammans med en extra bolagsskatt för större internationella koncerner.

IFRS blir basen

Den nya skatten syftar till att överföra skatteintäkter till de länder där bolagen har sin marknad. Samtidigt arbetar EU vidare med sitt förslag om en ny gemensam bolagsskattebas för de större bolagen inom unionen, Business in Europe: Framework for Income Taxation, BEFIT. Ett nytt omarbetat förslag till direktiv väntas redan hösten 2023.

Den gemensamma nämnaren i förslagen? Grunden, det vill säga basen för beskattningen, ska utgå från koncernens redovisning enligt IFRS.

FAR:s kompetens kommer väl till nytta

Just kopplingen mellan redovisning enligt IFRS och beskattning är FAR synnerligen väl skickat att diskutera och utveckla, med den breda kompetens som finns inom organisationen med redovisning, revision och skatt. Här kan vi bidra och göra skillnad!

Ska redovisningsregler vara grund för beskattning?

Är redovisning enligt IFRS lämplig som underlag för uttag av skatt? Är det möjligt, eller lämpligt, att ha principbaserade redovisningsregler som grund för beskattning?

Denna grundläggande fråga var huvudämnet när European Association of Tax Law Professors, EATLP, hade sin årliga kongress i juni. Även professorer från USA och Asien deltog. Då FAR är engagerad i Högskolan i Gävle hade även undertecknad fått en inbjudan.

Har analysen gått för snabbt?

Bakgrunden är kort att OECD och dess Inclusive Framework, som samlar 140 länder, har kommit fram till att den nya internationella beskattningsordning som OECD driver, bolagsskatten och minimiskatten (pillar 1och 2), ska baseras på IFRS som beskattningsunderlag.

När sedan EU enades om ett direktiv för minimiskatten inom unionen gick de på samma linje - IFRS som bas. Det har också varit utgångspunkten när implementeringen utretts i Sverige. När så en ny bolagsskattebas ska införas inom EU har kommissionen sannolikt inte sett något alternativ till att använda IFRS som grund i BEFIT.

Några röster och frågor från kongressen:

• ”Redovisningsregler är fulla av möjligheter och alternativ. Är det möjligt att ha sådana regler som underlag för beskattning?”
• ”Nu hamnar revisorer i förarsätet när det gäller skatteuttag och skatteplanering”
• ”Det finns ingen enda sann eller verklig vinst. Vem bestämmer vad vid vinsten är?”
• ”IFRS styrelse blir dem som bestämmer skattebasen. IFRS är en i grunden privat organisation.”
• ”Redovisningen har så många andra syften och varierar mellan länder, främst är syftet att lämna information till finansiella marknader och samhälle”
• ”I många länder kommer man att få göra två redovisningar, en vanlig och en för skatt. I Nederländerna har man det redan idag liksom även delvis i USA”
• ”Kommer skattedomstolar att kunna ta ställning i grundläggande redovisningsfrågor? Vilken kompetens finns där?”

Frågorna var många och tankeväckande för branschen!

Givetvis hade en representant från OECD bjudits in för att för att förklara OECD:s val av bas för den nya beskattningsordningen. Två alternativ hade funnits men båda bedömts som sämre. Men frågan inställer sig, var OECD:s analys tillräckligt vass och gick den för snabbt?

Vad avser BEFIT så påpekades det att när frågan om en gemensam bolagsskattebas inom EU var uppe tidigare, då under namnet CCCTB, var avsikten att ta fram en särskild gemensam skattebas som inte vilade på IFRS.

Skatterådgivare måste förstå redovisning

I höst kommer FAR att lämna ett remissvar till EU-kommission på nästa förslag till direktiv om BEFIT. Vi kommer då att konstruktivt adressera frågan om beräkningen av bolagsskatt utifrån en IFRS-redovisning och andra frågor kopplade till det. Blir en sådan modell väl tillämpbar och rättssäker?

En slutsats som kan dras redan i dag är att Auktoriserade Skatterådgivare FAR, generellt sett, måste bättre än i dag förstå principer för redovisning. Sverige går mot en ny tid när beskattning av större bolag i ökad grad kommer att baseras på IFRS, oavsett hur beskattningsreglerna slutligen utformas. FAR:s större medlemsbyråer med sin breda kompetens är därmed väl rustade att både ge företag kvalificerade råd och att bidra till väl tillämpbara regler när förslagen bereds vidare inom politiken.

Läs mer i FAR-bloggen