Ökande ojämlikhet för kvinnor på landsbygden

Ny FN-rapport efterlyser insatser som främjar kvinnors ekonomiska möjligheter

En ny FN-rapport om jämställdheten inom jordbruket slår fast att kvinnor fortfarande är missgynnade när det gäller arbetstillfällen på landsbygden. Kvinnor står även inför nya utmaningar orsakade av de pågående finans- och livsmedelskriserna.

Rapporten menar att ”även om skillnaderna mellan könen varierar betydligt mellan olika regioner och sektorer finns det bevis för att kvinnor i världen drar mindre nytta av de arbetstillfällen som erbjuds på landsbygden än vad män gör, både när det handlar om självförsörjning och lönearbete”.

Samtidigt menar rapporten att vid sidan av andra utmaningar beträffande bristande jämställdhet i sysselsättningen på landsbygden ”har den senaste tidens finans- och livsmedelskriser bromsat utvecklingen för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män”. De senaste årens kriser har också gjort det svårare för kvinnor på landsbygden att få ordentliga arbeten.

Minskade arbetstillfällen och nedskärningar i utgifterna för sociala tjänster och infrastruktur har lett till att kvinnors obetalda arbete i hemmet ökat. Deras ekonomiska bidrag till hushållens livsmedelsförsörjning förväntas därmed att minska ytterligare, vilket blir särskilt kännbart i hushåll som leds av kvinnor. Rapporten tar även upp internationell handel, migration och barnarbete som exempel på andra frågor och trender som påverkar kvinnor på landsbygden.

Rapporten från FAO, Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD) och Internationella arbetsorganisationen (ILO) ger en samlad bild av kunskapsläget beträffande genusfrågor inom landsbygds- och jordbruksområdet. Den syftar även till att främja debatten om kvinnors betydelse för ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom på landsbygden.

Rapporten lyfter fram några av de faktorer som kan göra att kvinnor hamnar i en sämre ekonomisk ställning, till exempel sysselsättning (yrke och arbetsuppgifter), fördelning (kvinnor är i större utsträckning än män anställda i lågkvalificerade arbeten) samt inkomstskillnader och det faktum att kvinnor har färre betalda arbetstimmar trots en totalt sett större arbetsbörda än männen.

Könsdiskriminering

Som ett exempel framhåller rapporten att ”det är intressant att konstatera att 90 procent av löneskillnaderna mellan män och kvinnor i industriländer och låginkomstländer inte går att förklara på annat sätt än genom könsdiskriminering”.

Rapporten visar att kvinnor utsätts för diskriminering som begränsar både deras ekonomiska möjligheter och deras personliga utveckling. Kvinnor behöver få ytterligare tillgång till utbildning, krediter, marknader, teknisk assistans och anställningsskydd. De behöver en jämlik och tryggad tillgång till mark och andra resurser. Kvinnors sociala ställning behöver också stärkas så att de får möjlighet att delta på lika villkor som män i bondeorganisationer och andra sammanslutningar.

Med dessa förmåner, som sedan länge varit tillgängliga för män, kan kvinnor öka sitt bidrag till den nationella utvecklingen och fattigdomsbekämpningen. Sjuttio procent av låginkomstländernas 1,4 miljarder extremt fattiga människor lever på landsbygden, därför är ett ökat ekonomiskt deltagande bland kvinnor som lever på landsbygden avgörande för att uppnå milleniemålen.

Några slutsatser från rapporten är att:

• De omfattande ekonomiska bidragen som oavlönat arbete ger upphov till måste värdesättas och åtgärder måste vidtas för att minska och omfördela bördan av hushållsarbete.

• Offentliga handlingsprogram kan stödja jämställdheten inom arbetet på landsbygden, särskilt om de personer som ska ta del av programmen är aktivt involverade i utformningen av dem.

• Främjande av högkvalitativa utbildningar för kvinnor på landsbygden och en minskning av könsskillnader i skolan kommer att leda till en förbättring av kvinnors tillgång till ordentliga arbeten.

• Export av icke-traditionella jordbruksprodukter kan skapa arbetstillfällen av hög kvalitet för både kvinnor och män, men samtidigt är kvinnor mer utsatta för släpphänt tillämpning av arbetsnormer.

• En rad kompletterande åtgärder behövs för att minska könsskillnaderna på landsbygden. De bör inkludera rättsliga reformer som främjar jämställdhet mellan könen, sociala skyddsnät, barnomsorgsprogram, utbildning, stöd till jordbruksorganisationer, kvinnor och ungdomar, samt bättre tillgång till informations- och arbetsmarknaderna.

Som grund till rapportens analys ligger FN:s agenda för ordentliga arbeten (Decent Work Agenda), vilken fokuserar på bättre jobb, socialt skydd, universell tillämpning av arbetsnormer och främjande av likvärdiga institutioner på landsbygden.

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska

FAO:s hemsida för jämställdhetsfrågor

Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD)

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

Rapporten:

Gender dimensions of agricultural and rural employment: Differentiated pathways out of poverty

Policy-sammanfattningar:

Gender-equitable rural work to reduce poverty and boost economic growth

Investing in skills for socio-economic empowerment of rural women

Rural women's entrepreneurship is “good business”

Agricultural value chain development: Threat or opportunity for women's employment?

Women in infrastructure works: boosting gender equality and rural development

Making migration work for women and men in rural labour markets

Breaking the rural poverty circle: getting girls and boys out of work and into school