Importberoende och vattenbrist äventyrar livsmedelsförsörjningen i Mellanöstern

Handelsavtal kan hjälpa, men investeringar i inhemsk jordbruksproduktion avgörande

Jordbruksproduktionen i Mellanöstern ökar inte i samma takt som den snabba befolkningstillväxten i regionen, vilket gör området allt mer beroende av livsmedelsimport och samtidigt sårbart för störningar i marknad och utbud. Den här trenden visar på hur viktigt det är att öka investeringarna till jordbruket i regionen, säger Jacques Diouf, FAO:s generaldirektör.

I sitt tal på FAO:s 30:e regionala konferens för Mellanöstern, som i år hölls i Khartoum, Sudan mellan den 4 och 8 december, konstaterar Diouf att även om vissa länder i regionen har ökat sin jordbruksproduktion, är produktiviteten i regionen låg i jämförelse med andra områden i världen.

”För närvarande är den genomsnittliga spannmålsavkastningen i Mellanöstern ungefär hälften av världsgenomsnittet, och skillnaden ökar”, säger Diouf. ”Uppskattningar visar att spannmålsunderskottet kommer att vara mer än fördubblat mellan år 2000 och 2030. Det växande livsmedelsunderskottet gör merparten av länderna i Mellanöstern allt mer beroende av livsmedelsimport och således sårbara mot störningar på internationella och inhemska marknader.”

Vattentillgång en stor utmaning

De begränsade vatten- och markresurserna utgör också en stor utmaning för livsmedelsförsörjningen i regionen, säger Diouf.

Tillgången på förnyelsebara vattenresurser i Mellanöstern är för närvarande omkring 1050 kubikmeter per invånare och år, Detta förväntas dessutom halveras fram till år 2050 jämfört med det nuvarande globala årliga genomsnittet på ungefär 8900 kubikmeter per person.

För att kunna hantera situationen är det nödvändigt att investeringarna i jordbruket ökar, enligt FAO:s generaldirektör.

"Till skillnad mot perioden 1970 till 1980 har de offentliga utgifterna för jordbruket i Mellanöstern legat på mycket låga nivåer de senaste åren, särskilt om de sätts i förhållande till jordbrukets bidrag till BNP, säger Diouf.

"Medan jordbrukets andel av BNP:n är omkring 12 procent i regionen utgör de under fem procent av de nationella offentliga utgifterna till jordbruket”.

”De rådande förhållanden i området ser mer lovande ut för ett ekonomiskt samarbete och få till stånd investeringar jämfört med andra hälften av 1900-talet. Det finns fortfarande ett stort intresse av ett utökat samarbete inom regionen genom ökad handel och investeringar, ”, säger han.

En heterogen samling länder

Mellanöstern är en region som utgörs av 30 länder med väldigt olika grundförutsättningar särskilt beträffande naturresurstillgångar och socioekonomiska förhållanden.

Som en följd av detta finns det också stora skillnader mellan regionens länder vad gäller förekomsten av undernäring och hur långt länderna kommit i arbetet med att uppnå millenniemålen, säger Diouf.

I områden med pågående konflikter är situationen särskilt svår i Afghanistan, Västbanken och Gaza, Irak, Somalia, Sudan och Jemen, tillade han.

Enligt de senaste siffrorna från FAO uppskattas 37 miljoner människor lida av hunger och undernäring i Mellanöstern,

Detta motsvarar en ökning med 17 miljoner människor jämfört med 1996 års hungersiffror, men är en minskning med 5 miljoner hungriga människor jämfört mot 2009.

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska

Mellanösterns regionala konferens