Fokus på genusskillnader beträffande markrättigheter

Tillgången till mark skiljer sig mellan män och kvinnor

FAO lanserar en ny databas som belyser den utbredda ojämlikheten mellan mäns och kvinnors tillgång till mark, vilket är ett stort problem inom landsbygdsutveckling.

Jämställdhets- och markrättighetsdatabasen, Gender and Land Rights Database, har utarbetats i samråd med nationella statistiska myndigheter, universitet, organisationer från civilsamhället och andra källor runtom i världen. Databasen innehåller aktuell information från 78 länder om hur mäns och kvinnors lagliga rättigheter och tillgång till mark skiljer sig åt.

Trots att kvinnorna är de största producenterna av grödor och spelar en central roll i hushållens försörjning och omsorg har kvinnor mycket sämre äganderättsligt skydd till jordbruksmark och sämre förutsättning att kunna försörja sig på sin mark i stora delar av världen jämfört med den manliga befolkningen.

“Skillnader i tillgången till mark är en av de största orsakerna till sociala och ekonomiska orättvisor mellan män och kvinnor på landsbygden. Livsmedelsförsörjningen för hushåll och mindre samhällen äventyras och dessutom påverkas nationell livsmedelssäkerhet och utveckling. Denna information är viktig för beslutsförfattare. Fram tills nu har det varit svårt att hitta information från en och samma källa” säger Marcela Villarreal, chef för FAO:s avdelning för genusfrågor, rättvisa och sysselsättning på landsbygden.

Det nya informationsverktyget är tillgängligt för alla internetanvändare och ger beslutsförfattare och andra användare en bättre översikt av de sociala, ekonomiska, politiska och kulturella faktorer som påverkar tillgången till mark för att kunna övervaka kvinnors markrättigheter.

Databasen omfattar både nationella och informella lagar som reglerar markanvändning, äganderätt och arvsrätt av mark, internationella konventioner och överenskommelser, institutioner för besittningsrätt, organisationer från det civila samhället som arbetar med markrättigheter och annan relaterad statistik.

Genom att söka på olika landprofiler kan användarna få svar på specifika frågor som t.ex. det totala antalet markägare, hur många av dessa som är kvinnor och hur många av landsbygdshushållen som är ledda av kvinnor. Olika uppgifter kan också jämföras länder emellan.

“Beslutsfattare på alla nivåer har nu tillgång till en omfattande databas med information om de viktigaste faktorerna som påverkar jämställdheten i fördelningen av markrättigheter. Dessutom är det möjligt för länderna att jämföra tillstånd och trender med andra länder” säger Zorida Garcia på FAO:s avdelning för forskning i genus- och utvecklingsfrågor.

”Därefter kan de använda sig av denna information för att skräddarsy sina beslut och strategier. Samtidigt kan de även få en bättre bild av den möjliga inverkan som dessa strategier kan ha på kvinnors ekonomiska makt och på landsortssamhällens välmående”, fortsätter hon.

”FAO får regelbundet en hel del förfrågningar från medlemsländer och andra som vill förstå hur könsskillnader påverkas av tillståndet för besittningsrätter. Vi utvecklade detta verktyg för att kunna erbjuda en heltäckande bild av situationen”, tillägger Garcia. ”Det är ett positivt tecken att medlemsländerna anser att köns- och markrättigheter är en kärnfråga för utvecklingsagendan”, fortsätter Garcia.

Gängse normer, religion och social praxis som påverkar genusskillnader beträffande markrättigheter är t.ex. följande:

• Traditionella myndigheter och informella institutioner
• Arv/testamente
• Avvikelser/klyftor mellan lagstadgade och informella lagar

Teori jämfört med praktik

En viktig funktion med databasen är att man kan visa på hur stora skillnaderna är mellan formella och informella rättigheter, tillägger Garcia. I många fall erkänner de nationella grundlagarna mäns och kvinnors lika rättigheter, men verkligheten ser helt annorlunda ut. Ofta äventyras dessa rättigheter av motstridiga lagar, gamla traditioner och institutionella lösningar som utfärdar lagfartsbevis och arv till förmån för män eller mannens sida av familjen.

I ett senare skede är det tänkt att databasen ska kunna förbättras med hjälp av förslag från användare och respons på hur den specifika informationen har använts i nationella dialoger om markanvändning.

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska

FAO:s avdelning för genusfrågor, rättvisa och sysselsättning på landsbygden