Fågelinfluensavirus i Europa – en dold fara

H5N1 kan komma att spridas i delar av Europa – det är av avgörande betydelse att söka efter virus hos tama ankor och gäss Rom, 25 oktober 2007 – Fågelinfluensaviruset H5N1 kan få fäste hos höns, tama ankor och gäss i delar av Europa, varnar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, idag. Organisationen betonar att friska tamankor och tamgäss kan överföra viruset till hönsdjur och därmed spela en viktigare roll än man tidigare trott vad det gäller framhärdandet av viruset i regionen. Bevakningen av H5N1 måste omedelbart öka i de länder som har stora populationer av tama ankor och gäss. FAO:s varning kommer efter att tyska forskare upptäckt H5N1-viruset hos sjuka, unga ankor. Nytt kapitel ”Det verkar som ett nytt kapitel i utvecklingen av fågelinfluensan håller på att avslöjas i tysthet i hjärtat av Europa”, anför FAO:s chefsveterinär Joseph Domenech. ”Om det visar sig vara riktigt att H5N1-viruset kan överleva hos uppenbarligen friska ankor och gäss, behöver länder omgående stärka sina övervakningsprogram i sökandet efter H5N1 i de regioner med stora ank- och gåsbestånd.” ”Europa måste förbereda sig för fler vågor av utbrott av fågelinfluensan, allra troligast i öst-västlig riktning, om viruset klarar av att överleva året ut hos tama vattenfåglar. Detta belyser behovet av att öka övervakningen och kontrollen av möjliga viruscirkulationer hos tama gäss och ankor”, påpekar Domenech. Ankor och gäss Länken mellan tama ankor, gäss och kycklingar anses av många experter vara en av de viktigaste bakomliggande faktorerna till utbrotten av HPAI i länder där sjukdomen fått fäste. “Vi är särskilt oroade över Svarta havs-området som har en hög koncentration av kycklingar, ankor och gäss”, berättar FAOs expert på djurhälsa, Jan Slingenbergh. “Bara i Ukraina uppskattas antalet tamankor till 20 miljoner. I Rumänien finns fyra miljoner tama ankor och fyra miljoner gäss i Donaudeltat. Dessa siffror kan lätt jämföras med kyckling- och vattenfågeltätheten i Asien där viruset fortsätter att circulera bland kycklingar och har hittat en nisch i länder med tiotals miljoner tama ankor och gäss.” Viktigt att lägga märke till är att Svarta havet fungerar som ett viktigt övervintringsområde för flyttfåglar som kommer från Sibirien, Medelhavet men också från andra områden. Alla länder som gränsar till Svarta havet har tidigare haft utbrott av fågelinfluensan. Där har utbrotten gynnats av att fjäderfäuppfödningen traditionellt äger rum öppet med bristfälliga avskiljningar mellan tama och vilda fåglar. Det tyska fallet Länken mellan H5N1-viruset och tama ankor och gäss har nyligen bekräftats i Tyskland. Forskare från Friedrich-Loeffler-institutet i Riem har påträffat H5N1-viruset bland döda ungankor på en gård i slutet av augusti. Ytterligare undersökningar på två andra gårdar avslöjade att trots avsaknaden av kliniska spår och dödlighet bland ankorna så hade de varit i kontakt med viruset eftersom deras immunförsvar hade bildat antikroppar mot H5N1-viruset. Intensifierad övervakning bekräftade till slut att det finns H5N1 i avgränsade delar av bestånden på en av gårdarna. Grundat på FAO:s erfarenhet av att bekämpa fågelinfluensan världen över de senaste tre åren, bedömer FAO att riskbedömning, övervakning och strategier för virussökande måste ses över, framhåller Domenech. Länder med betydande bestånd av tama ankor och gäss i västra och centrala Europa så väl som i regionen kring Svarta havet bör betrakta utbrottet i Tyskland som en väckarklocka och bör inte begränsa sökandet efter viruset enbart till höns. Flera europeiska länder har redan en välfungerande övervakning och EU-kommissionen lanserade 2007 mycket omfattande riktlinjer. Dock finns det länder som omedelbart behöver förstärka sina kontroller och lägga mer fokus på tama ankor och gäss, vilka bör ses som särskilt riskfyllda populationer. ”Det kan mycket väl vara så att det finns mer virus i omlopp i Europa än vad vi i nuläget utgått från,” säger Slingenbergh. ”Vi anser inte att viruset är vida spritt i europeiska länder, de flesta är faktiskt helt virusfria. Men de oupptäckta utbrotten av viruset i länder med betydande bestånd av vattenfågel kan fortsätta att vara en återkommande riskfaktor. Efter Asien och Afrika kan Europa bli den tredje kontinenten där H5N1 kan få fäste i vissa områden, framhåller FAO. Läs mer: www.faonorden.se Kontakt: Christina Engfeldt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden tel. 08 20 48 42, mobil: 070 320 48 42 e-post: christina.engfeldt@fao.org