Folkhemmet byggdes för att folk skulle må bra

Samtidigt som Familjebostäder startade sin verksamhet i början av femtiotalet formades folkhemmets flerfamiljshus i bland annat Kortedala, Högsbo, Kville och på Guldheden. Områden där allt fanns samlat växte till trygga stadsdelar med bostäder, centrum, serviceinrättningar, butiker och ett eget torg.

Flerfamiljshusen blev en effektiv lösning på trångboddhet och bostadsbrist. En stor mängd tegelhus byggdes - med välplanerade lägenheter där allt hade räknats fram i förväg - kring gårdar med stora öppna ytor bland berg och träd.

Gemensamma tvättstugor i källaren blev allt vanligare och reglerna kring boende var många. Det fanns bland annat en trångboddhetsnorm: max två boende per rum. Det fanns också krav på solljus. Avstånd, mått och placeringar i köket byggde på forskning och mätningar. Två rum och kök med matvrå var en typisk familjelägenhet med moderniteter som eget badrum, varmvatten i kranen, sopnedkast på svalen och tvättstuga i källaren. Förvaringen var skräddarsydd för linne, kläder och städmaterial.

Det svenska folkhemmet växte fram ur ekonomisk kris, låg bostadsstandard och oroliga tider. Den svenska staten såg till att genom olika direktiv och utredningar skapa ett Sverige där fler bodde bra och också mådde bra. Med bättre bostäder skulle välståndet öka, fler barn födas, arbetslösheten sjunka och folk bli friskare. Folkhemmets tid var också kooperativens och allmännyttans tid. Kommunen fick bostadsförsörjningsansvar. Nu bildades allmännyttiga bolag över hela Sverige för att se till att invånarna hade någonstans att bo. 1950 grundades Familjebostäder.

Bostadsutställningen Bo Bättre fick stor uppmärksamhet internationellt. I början av perioden byggdes många fristående trevåningslängor, men efterhand byggdes mer på höjden. På Axel Dahlströms torg byggdes Göteborgs första höghus med 15 våningar. Materialen var viktiga i folkhemslägenheterna. Parkett lagd i mönster, fönsterbänkar i sten, kaklade badrum och inbyggda garderober; detaljer som i många fall håller än idag. Det blev allt vanligare med kylskåp, och elspisar installerades i bostäderna.

Det praktiska och funktionella boendet som folkhemmet stod för håller än idag, vilket märks på lägenheternas stora popularitet och det faktum att många av de som flyttade in när områdena var nybyggda fortfarande bor kvar. Till exempel redahyllan som förvarade torrvaror nära tillhands vid matlagning och bak var ett vanligt inslag i folkhemsköket. Idag är den populär igen och finns i vissa av Familjebostäders lägenheter kvar i original.

Familjebostäder förvaltar idag folkhemsområden på många håll i staden – både hus som står kvar i stolt originalutförande och nyrenoverade fastigheter som har behållit stilen.

I boken Våra kvarter berättar vi Familjebostäders historia genom att belysa sex arkitekturstilar varav folkhemmet är en.

Vill du veta mer, kontakta gärna Anna Björklund, kommunikationsstrateg på Familjebostäder 0705730530 anna.bjorklund@familjebostader.se