Senaste nyheterna

Har du medarbetare som sprider oro? Det kan få oönskade konsekvenser att låta rädsla styra ditt ledarskap. I varje organisation finns det individer som underminerar sina kollegor eller framhäver sig själva på andras bekostnad. Deras beteende kan skapa en atmosfär av osäkerhet och misstänksamhet, vilket skadar teamets dynamik och produktivitet. Även om detta är en stor utmaning, kan det bli ännu svårare om ledaren känner sig osäker och rädd inför att hantera situationen. Rädsla hos en ledare kan få förödande konsekvenser, inte bara för teamets välmående, utan också för organisationens övergripande hälsa. Maktspel på arbetsplatsen: När medarbetare underminerar andra och framhäver sig själva Det kan börja subtilt: en medarbetare gör små, men ständigt nedvärderande kommentarer om kollegors arbete, ifrågasätter beslut genom att insinuera, himla med ögonen eller tar åt sig äran för andras insatser. Till en början kan det verka som om dessa beteenden bara är en del av dynamiken i ett stressigt arbetsklimat, men över tid kan de skapa oro och misstro i teamet. Det verkliga problemet uppstår när dessa individer börjar få mer inflytande – inte på grund av deras prestationer, utan på grund av att deras manipulationer inte hanteras. Om du som ledare tvekar att ingripa, kanske av rädsla för att konfrontationer ska leda till konflikter eller för att du känner dig osäker på hur du ska hantera situationen, kan dessa beteenden sprida sig och försvaga både moralen och samarbetsandan. Hur osäkerhet hos ledaren påverkar hela organisationen När en ledare är rädd för att hantera personer som underminerar andra kan flera negativa konsekvenser uppstå: 1. Tystnadskultur och ökad misstro Rädsla för att ingripa gör att problem ignoreras eller sopas under mattan. När medarbetare ser att destruktiva beteenden tolereras, blir de mindre benägna att ta upp frågor eller lita på ledarskapet. En tystnadskultur kan utvecklas, vilket hindrar ärlig feedback och kreativitet. 2. Försämrad teamkänsla och låg moral Om ett fåtal individer får härja fritt och sprida osäkerhet och konkurrens inom teamet, kan samarbetet mellan kollegor försämras. Människor börjar fokusera på att skydda sina egna positioner istället för att arbeta mot gemensamma mål. Till slut kan detta leda till minskad motivation och försämrade prestationer. 3. Förlust av talanger Om du som ledare inte agerar när någon skadar teamet, kan du förlora dina bästa talanger. Duktiga medarbetare som vill arbeta i en sund och stöttande arbetsmiljö kommer att börja söka sig bort om de ser att destruktiva beteenden får frodas. 4. Ledarskapets trovärdighet urholkas När ledare visar osäkerhet eller rädsla för att ta itu med problem tappar de sitt teams förtroende. Medarbetarna vill ha tydlighet och beslutsamhet – även om det innebär att hantera svåra situationer. När du som ledare inte tar ställning, riskerar du att din trovärdighet undermineras. Hur du kan ta tillbaka kontrollen och bygga ditt självförtroende som ledare Att leda innebär att ständigt navigera genom utmanande situationer och hantera olika typer av personligheter. Om du känner osäkerhet inför att hantera personer som sprider oro på arbetsplatsen, finns det några viktiga steg du kan ta för att stärka ditt ledarskap: 1. Identifiera problemet tidigt Det första steget är att inte ignorera det som sker. Om du märker att en medarbetare underminerar andra eller sprider osäkerhet, agera direkt. Ju tidigare du tar itu med problemet, desto lättare blir det att hantera. 2. Skapa tydliga förväntningar och gränser Det är viktigt att etablera tydliga riktlinjer för vad som är acceptabelt beteende i ditt team. Kommunicera dessa förväntningar öppet och var tydlig med att destruktiva beteenden inte kommer att tolereras. 3. Sök stöd om du känner dig osäker Det är helt normalt att känna sig osäker som ledare i svåra situationer. Att söka stöd från en mentor, coach eller chefshandledare kan hjälpa dig att utveckla de verktyg och det självförtroende du behöver för att hantera dessa utmaningar effektivt. 4. Öva på att ha svåra samtal Det kan vara skrämmande att konfrontera någon om deras beteende, men det är nödvändigt för att upprätthålla en hälsosam arbetsmiljö. Öva på att ha dessa samtal, med fokus på att vara lugn, tydlig och lösningsorienterad. 5. Utveckla ett mindset av tillväxt och lärande Att erkänna och arbeta med din osäkerhet som ledare är ett tecken på styrka. Var öppen för att växa och lär dig av de svåra situationer du står inför. Varje utmaning är en möjlighet att utvecklas som ledare. Rädda ledare får negativa konsekvenser – modiga ledare skapar förändring Som ledare har du makten att påverka din arbetsmiljö. Om du låter rädslan för konflikter eller självtvivel hindra dig från att hantera utmanande situationer, kommer de destruktiva beteendena bara att bli värre. Genom att i stället bygga upp ditt självförtroende, söka stöd och vara beslutsam i att hantera dessa problem, kan du skapa en arbetsmiljö där respekt, samarbete och tillit frodas. Om du känner igen dig i dessa utmaningar och vill ha hjälp att bygga ditt självförtroende som ledare, tveka inte att höra av dig. Tillsammans kan vi hitta verktyg och strategier för att hantera svåra situationer och stärka ditt ledarskap. Välkommen att kontakta mig för att diskutera hur vi kan arbeta tillsammans! Den 22 november 2024 kommer Kristina erbjuda en pilotkurs " Trygg ledare i svåra och nödvändiga samtal". Läs mer om den här.   

Som ledare ställs du ofta inför komplexa och ibland svåra situationer, särskilt när medarbetares beteende utmanar dig och får dig att ifrågasätta ditt eget ledarskap. Det är lätt - och relativt vanligt - att börja tvivla på sig själv när man möter motstånd eller när saker inte går som planerat. Kanske har du varit med om att en medarbetare ständigt ifrågasätter, uppvisar ett negativt beteende mod dig eller sina kollegor, eller att ett helt team tycks vara omotiverat och ineffektivt trots dina ansträngningar att lyfta dem. Sådana situationer kan kännas överväldigande och kan få dig att undra om du gör ett bra jobb som ledare. Du är inte ensam om att känna så här. Många ledare jag har arbetat med har upplevt samma känslor av självtvivel och frustration. Tvivel betyder inte att du är en dålig ledare. Det betyder att du bryr dig, att du är engagerad och att du vill bli bättre. Senast häromdagen avslutade jag ett samarbete med en mycket kompetent akademisk ledare, som haft en äldre kollega med stark personlig drivkraft att underminera och driva sin egen agenda - i motsats till vad övriga på arbetsplatsen behövde. Det uttrycktes exempelvis i personangrepp. Efter ett år i handledning var nu min klient rustad med självförtroende och mod att ta tag i denna skrämmande situation.    Självtvivel är en naturlig del av ledarskapet  Självtvivel är något som de flesta ledare stöter på någon gång i sin karriär. Det är naturligt att ifrågasätta sina beslut och sin förmåga när man möter motgångar, men det är viktigt att komma ihåg att dessa känslor inte definierar ditt ledarskap. Tvärtom kan de vara ett tecken på att du är öppen för lärande och personlig utveckling. Genom att erkänna dina känslor och arbeta med dem, kan du bygga upp ett starkare självförtroende som ledare. Det handlar inte om att aldrig tvivla, utan om att lära sig hantera de känslorna på ett konstruktivt sätt. Känslor och de automatiska emotioner som väcks är information och de går att vända till styrkor i realtid i knepiga situationer. Att lämna dem utan åtgärd riskerar att ge din en känsla av förlamning, rädsla och obehag inför ditt jobb - och ansvar för övriga på arbetsplatsen.  Hur du kan hantera självtvivel  Här är några steg du kan ta för att hantera självtvivel och stärka ditt självförtroende som ledare:  1. Reflektera över situationen utan att döma dig själv  Ta ett steg tillbaka och analysera vad som verkligen händer. Är det en specifik situation eller ett mönster? Vad är din roll i det? Kom ihåg att självreflektion inte handlar om att slå på sig själv utan att lära sig av det som hänt.  2. Sök feedback från ditt team och dina kollegor  Ofta är våra egna uppfattningar om vårt ledarskap färgade av våra känslor. Att få konstruktiv feedback från de runt omkring dig kan ge dig en bättre förståelse av dina styrkor och områden som kan förbättras.  3. Utveckla en stödjande inre dialog  Prata med dig själv på ett sätt som du skulle prata med en vän. Var snäll och uppmuntrande mot dig själv. Påminn dig själv om dina styrkor, vad du har uppnått och att det är okej att göra misstag – det är en del av att vara mänsklig och av att växa som ledare.  4. Sök stöd från en chefshandledare  Att ha någon att prata med som förstår de utmaningar du står inför kan vara ovärderligt. En chefshandledare kan hjälpa dig att sätta saker i perspektiv, utveckla strategier för att hantera svåra situationer och stärka ditt självförtroende.   Våga ta steget att söka hjälp  Att våga erkänna att man behöver stöd är en styrka, inte en svaghet. Som ledare bär du ofta stort ansvar för alla, och det kan kännas ensamt när du står inför utmaningar. Att ta steget att söka hjälp visar att du är villig att investera i din egen utveckling och ditt välbefinnande. Om du känner igen dig i det jag har skrivit och vill ha någon att prata med, kan jag hjälpa dig Jag har arbetat med många ledare som har stått inför liknande utmaningar, och tillsammans har vi funnit vägar att bygga upp självkänslan och stärka deras ledarskap. Tveka inte att höra av dig. Låt oss arbeta tillsammans för att vända självtvivel till självförtroende och skapa en starkare, mer motståndskraftig ledare i dig. Boka gärna ett första samtal på telefon eller zoom, så tar vi reda på om vi är en bra kombination för att få dig att bli mer tillfreds i din arbetssituation.  Varmt välkommen att kontakta mig!

Prestation Att prestera på jobbet är en självklarhet för många av de klienter jag möter. En del har mycket, eller till och med väldigt mycket att göra - men upplever inte stress. De flesta jobbar heltid och ofta mer än det. Att arbeta hårt och mycket kan fungera under en tid - tills det kommer en till belastning som gör att bägaren rinner över. Utlösande faktorer kan vara en mellanmänsklig konflikt på jobbet, att nästan hamna i en bilolycka, att någon nära anhörig blir svårt sjuk eller ett barn har behov av extra stöd. Då går det inte längre att jobba så hårt, sova för lite, ha för lite vänner och för lite tid för reflektion och återhämtning. Att vara duktig på sitt jobb och prestera är något som värdesätts högt i vår del av världen. Dessutom bör vi kunna jonglera privata belastningar och familjens utmaningar med ett lillfinger och tro att vi har en oändlig bägare av energi att ösa ur.  Nu är det inte så människan, människokroppen och vår hjärna fungerar optimalt under massiv, långvarig belastning. Människor behöver perioder av återhämtning emellanåt. Om vi intecknar varenda minut, varenda vecka, året runt i många år, så kommer energidepåerna så småningom ta slut.  Återhämtning är alltså en nyckel för att människan ska kunna fortsätta prestera över tid - hela livet.    Återhämtning och vila - tecken på svaghet? Samtidigt möter jag påtagligt ofta klienter som har en inre kritisk dialog när de ens överväger att de behöver vila, återhämta sig - eller vara hemma för att de är förkylda. Det förknippas med "svaghet", "lathet", "oduglighet", "inte det rätta virket" och en hel del andra självkritiska omdömen de ger sig själva. För många med en krävande inre presterare så är det förknippat med överlevnad att fortsätta arbeta - fast vår kloka kropp skriker efter återhämtning. Vår kapacitet är begränsad - men belastningen i och runt oss är oändlig. Om vi inte lyssnar på kroppens klokhet, så kommer kroppen och hjärnan att tvinga oss ner i vila.   GAS - General Adaptation Syndrome Det finns ett begrepp som heter GAS - General Adaptation Syndrome. Det närmaste begreppet på svenska är utmattning. Kroppens anpassning till omgivande belastning räcker inte längre till och kortisol - vårt långtidsstresshormon - kommer att ligga på ständigt höga nivåer och öka blodtrycket, blodfetter och blodsocker för att vi ska vara redo i den strid kroppen uppfattar att vi står inför. Sötsuget ökar. Vi hamnar i en osund ämnesomsättning eftersom vi inte gör av med det ökade blodsockret och blodfetterna genom (förväntad) fysisk aktivitet i tillräcklig omfattning. Sömnen störs, vi äter mer eller mindre, använder mer substanser för att varva ner (alkohol exempelvis), emotionell reglering blir påverkad, nedstämdhet och brist på engagemang uppstår.    Prestation som överlevnadsstrategi Att förstå sina gränser, vara vänlig mot sig själv, skapa perioder av återhämtning och vila utan dåligt samvete kan människor behöva träna på av denna anledning. Eftersom prestation har jämställts med överlevnad så uppfattas vilan som ett hot mot överlevnad. Att komma tillrätta med den inre föreställningen om vila kan ta lång tid och om det inte sker kommer det bli svårt att upprätthålla balans över tid - även efter en längre sjukskrivning i utmattning.  Synen på prestation - en samhällsfråga När samhället premierar hög prestation redan från låg- och mellanstadiet i skolorna, kan vi förledas att tro att vila och återhämtning är av ondo, när det egentligen är förutsättningen för ett hållbart liv. I själva verket är överprestation under lång tid ett hot mot hälsa och hållbarhet över tid och en orsak till de ökade sjukskrivningstalen.  Hur vänder vi trenden?  Det handlar inte enbart om individen utan om den omgivning vi lever i. Vilken syn på prestation finns på vårt jobb? Vilka beteenden premieras (faktiskt) på jobbet? Är det att alltid säga "ja" till mer uppdrag eller premieras det när vi drar i nödbromsen och signalerar att måttet är rågat? Är det möjligt att arbeta kvar när arbetsplatsen har en osund syn på arbete och inte värdesätter hållbarhet över tid? Vilka möjligheter har organisationen att uppmärksamma osund stress? Vilka möjligheter får medarbetare med en osund syn på sig själva i relation till prestation att bli mer realistiska med vad som behövs i ett liv?  Det är stora frågor och flera av dessa ligger på systemnivå - i vår gemensamma kultur - men också i företagets kultur. En del handlar om hur vi organiserar oss och hur förberedda vi är på ganska förväntad belastning i våra liv. Vilka möjligheter ger vi varandra att kunna svara på de motgångar livet erbjuder?  Sist men inte minst. Vi presterar faktiskt bättre, klokare, och blir bättre beslutsfattare om vi vilar, återhämtar oss och ger oss det vi behöver för ett hållbart liv.