Ny studie visar omfattande utsatthet bland trossamfund i Sverige

En ny studie som har genomförts av forskare vid Marie Cederschiöld högskola visar att drygt sju av tio religiösa församlingar i Sverige har utsatts för någon form av brott det senaste året. Studien, som genomförts på uppdrag av Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) som en del i regeringsuppdraget "Uppdrag att genomföra insatser för att stärka trossamfunds säkerhet" har kartlagt lokala församlingars utsatthet och sårbarhet för brott och andra risker.

– Brottens karaktär skiljer sig mellan olika samfund – allt från elektroniska angrepp och inbrott till direkta våldshandlingar, hot och anlagda bränder, säger Linnea Lundgren, lektor vid Institutionen för civilsamhälle och religion vid Marie Cederschiöld högskola, som har lett studien tillsammans med Sara Fransson som är forskare vid samma institution.

Drygt fyra av tio församlingar drabbade av våldsbrott

Undersökningen, som omfattar 1184 församlingar från statsbidragsberättigade trossamfund samt Svenska kyrkan, visar tydliga skillnader i utsatthet mellan olika samfund. Bland annat visar studien att två tredjedelar av församlingarna har drabbats av egendomsbrott, där ekonomisk brottslighet, elektroniska angrepp och inbrott är vanligast. Våldsbrott, som riktas mot personer snarare än lokaler, har drabbat drygt fyra av tio församlingar under samma period. Den mest förekommande formen av våldsbrott är hot och hat i digitala miljöer.

Studien visar tydligt att det finns två huvudtyper av sårbarhet bland trossamfunden. Den första typen gäller församlingar med stor öppenhet och omfattande verksamhet, särskilt inom Svenska kyrkan, katolska kyrkan och frikyrkorna, som är utsatta på grund av sina öppna lokaler och arbete med socialt utsatta grupper. Den andra typen är kopplad till religiös och etnisk tillhörighet, där judiska, muslimska och delvis även ortodoxa församlingar är särskilt utsatta för systematiska och återkommande våldsbrott grundade i hat och fördomar.

Geografi spelar också en avgörande roll. Församlingar i stadsmiljöer är mer utsatta för både egendoms- och våldsbrott jämfört med församlingar på landsbygden, oavsett samfundstillhörighet.

Utbredd känsla av otrygghet bland medlemmar

Ett oroväckande resultat är att säkerhetsläget påverkar hur församlingar uttrycker sig och agerar. Var fjärde församling med sociala mediekonton har avstått från att publicera inlägg av säkerhetsskäl, och drygt två av tio församlingar har valt att avstå från aktiviteter på grund av rädsla för att utsättas för hat och hot. Det råder en utbredd känsla av otrygghet bland medlemmar, särskilt inom judiska och muslimska församlingar, där många upplever en påtaglig oro för hot och trakasserier.

Studien visar också på ett betydande mörkertal i polisanmälningar. Sex av tio brottsutsatta församlingar har inte polisanmält ett enda av de brott de utsatts för det senaste året. Orsakerna är främst att det upplevs som meningslöst eller att det varit en bagatell, men också att församlingarna själva hanterat situationen. Inom vissa församlingar finns även en rädsla för att polisanmälningar leder till medial uppmärksamhet med potentiellt negativa konsekvenser.

Samarbete över religionsgränser för att motverka brott

Det framgår också att det finns betydande säkerhetsrisker kopplade till bristande brandskydd bland många församlingar och trängsel vid religiösa sammankomster inom vissa samfund. Samtidigt varierar det förebyggande säkerhetsarbetet kraftigt, med närmare hälften av alla församlingar som saknar rutiner för förebyggande åtgärder mot hot, hat och trakasserier. Många församlingar upplever också administrativa hinder och resursbrist som försvårar nödvändiga säkerhetsåtgärder.

– Nio av tio församlingar anser att trossamfunden behöver samarbeta mer över religionsgränserna för att motverka antireligiösa brott. Trots många goda exempel på samverkan med kommuner och blåljusinstanser känner sig många församlingar bortglömda och upplever ett bristande intresse från lokala offentliga aktörer, säger Linnea Lundgren.

För mer information kontakta Linnea Lundgren: linnea.lundgren@mchs.se