Ny forskning visar att svenskars trygghet varierar stort

Otrygghet och oro varierar stort inom Sverige. I Sorsele är det färre än 7 procent av de tillfrågade som känner sig otrygga kvällstid medan motsvarande siffra för Ronneby är över 40 procent. Det visar ny forskning från Tillitsbarometern, som tas fram av Marie Cederschiöld högskola och finansieras av Länsförsäkringars Forskningsfond.

– Om Sverige ska fortsätta vara ett högtillitssamhälle där medborgare känner sig trygga dygnet runt är det viktigt att vi tar de stora skillnaderna i tillit och trygghet på allvar, säger Lars Trägårdh, professor vid Marie Cederschiöld högskola och forskningsledare för Tillitsbarometern.

Resultaten kommer från den senaste Tillitsbarometern, som genomfördes under 2020–2021 av SCB på uppdrag av Marie Cederschiöld högskola. Undersökningen visar att variationen geografiskt vad gäller trygghet är kopplad till skillnader i tillit. I kommuner som Sorsele och Hammarö instämde 79 respektive 78 procent i påståendet att man överlag kan lita på de flesta. Siffran för kommuner som Ronneby och Norrköping låg å andra sidan kring 50 procent.

– Vi ser en negativ trend med sjunkande trygghet och försämrad lokalsamhällestillit, något som på sikt även kan påverka den generella tilliten negativt, säger Lars Trägårdh.

Undersökningen visar även på skillnader mellan land och stad som fångar olika dimensioner av otrygghet. I storstäderna dominerar oron för gängkriminalitet stort, (63 procent jämfört med 42 procent i mindre städer och på landsbygden) medan man på landsbygden snarare betonar bristande tillgång till samhällsservice och välfärd.

Dessa resultat antyder att för att förstå dagens svenska otrygghet så måste man ta i akt såväl den klassiska kopplingen mellan välfärd och trygghet som den moderna förståelsen av trygghet som förknippar otrygghet med brott och våld.

Kontrasten mellan stad och land är även tydlig när man ser till skillnader gällande framtidstro. Trots den stora oron för kriminalitet är framtidstron större i storstäderna (72 procent) än på landsbygden (61 procent) där oron för våldsam brottslighet är lägre. Detta antyder att det i ett nationellt perspektiv är viktigt att garantera såväl polisiär trygghet för att bekämpa brottslighet, som trygghet i form av tillgänglighet till vård, skola och omsorg.

Samtidigt är den underliggande pessimismen gällande tillitens förutsättningar generellt stor. På frågan om man tror att tilliten är högre eller lägre idag än för tjugo år sedan, menar under 2 procent att den har ökat, medan nästan 70 procent tror att den har minskat.

– Tilliten och tryggheten skiljer sig mycket åt mellan Sveriges lokalsamhällen, det vill säga de platser där människor bor och lever. Tillitsbarometern är ett viktigt forskningsprojekt och visar att vi inte kan ta den höga tilliten för given, säger Peter Griepenkerl Lööf, chef för Länsförsäkringars Forskningsfond.

För mer information, kontakta Lars Trägårdh.