Sverige i topp när trender i civilsamhället studeras

Synen på demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa kan skilja sig åt väldigt mycket, även i länder som ligger ganska nära varandra. Varje år studeras fyra olika EU-länder samt Ryssland för att bemöta deras samhällsproblem och se olika trender i civilsamhället. I årets rapport finns Sverige med och av de fem länder som studerats bedöms Sverige ha det bästa klimatet för civilsamhället.

För fjärde året i rad har ”EU-Russia Civil Society Forum” (CSF), en organisation som jobbar med demokrati och civilsamhällsfrågor i EU och Ryssland, tagit fram en rapport för att identifiera trender i civilsamhället med fokus på utmaningar och innovationer. Ryssland är alltid med då det är Ryssland som ska jämföras med fyra olika EU-länder, för att belysa och bemöta problem för civilsamhället i Ryssland.

– Bland annat har vi tittat på finansiering i förhållande till staten. I Ryssland finns en hel del politiska utmaningar, där finansieras organisationer ofta utifrån regimtrogenhet. Men även flera organisationer i Sverige säger att det till viss del blivit hårdare, då det finns en del oklarheter i finansiering i relation till staten. För en del organisationer har inte storleken på anslagen följt med ökningen av insatser de gör för det allmänna. Det finns heller ingen långsiktighet i statens finansiering, utan sker år för år, vilket gör det svårt att planera framåt, säger Johan Vamstad, forskare vid Centrum för civilsamhällesforskning vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, som medverkat i studien.

I studien har man sett trender som finns i flera av länderna. En av dessa är att medlemsantalet till organisationer och ideella föreningar minskat. Så har även skett i Sverige. Dock utgick Sverige från en hög ”skala”, då det i Sverige finns ett stort engagemang. Antalet medlemmar i olika organisationer uppgår till 32 miljoner, enligt beräkningar i studier, vilket innebär att varje svensk i genomsnitt har ett medlemskap i tre organisationer. Men, man kan också se att människor engagerar sig mindre idag, och att engagemanget numera oftare sker i en mer passiv roll.

– Man kan se att engagemangsformerna har blivit mer flyktiga och mer individualistiska. Det har blivit vanligare att människor engagerar sig för att få hjälp i sin egen sak eller för sin egen skull, i stället för att försöka förändra samhället för sig själv och andra i samma situation, säger Johan Vamstad.

Det svenska civilsamhället är traditionellt sett och även fortfarande mest baserat på obetalt, frivilligt arbete. Studien noterar att det i Sverige är särskilt enkelt att starta en förening, då det är enkelt att registrera, gratis och finns inga direkta lagar om hur transaktioner/gåvor kan tas emot.

– Däremot kan vi se en försämring av det politiska klimatet för olika organisationer. Det är mer okej att uttrycka sig på sätt som man inte gjort eller velat tidigare. Vissa organisationer känner sig också indragna i olika politiska debatter, även om de själva inte står för det, så får de stå till svars vid olika händelser. På det stora hela kan man se att det blivit mer hot mot vissa organisationer, ett sämre samtalsklimat och mer polarisering, säger Johan Vamstad.

Sammantaget framstår det som att det svenska civilsamhället mår förhållandevis bra. Ett orosmoln är dock enligt studien att det finns en grad av nöjdhet med detta hos vissa organisationer, vilket riskerar att leda till att innovationer för att lösa de utmaningar som finns uteblir.

De övriga länder som studerats i årets rapport är Storbritannien, Estland, Slovakien och Ryssland.

För mer information om studien, kontakta Johan Vamstad.
Ta del av rapporten här.