Studie visar på behov av interventioner inom specialiserad beroendevård

En studie om risk för dödsfall bland personer som lever i hemlöshet med en beroendediagnos visar att det finns ett behov av interventioner inom specialiserad beroendevård för att stötta den utsatta gruppen. Studien har publicerats i the Journal of Epidemiology & Community Health och huvudförfattare är Sophie Gaber, postdoktor vid Marie Cederschiöld högskola.

Resultatet av studien visar att det finns ett behov av interventioner inom specialiserad beroendevård för att stötta människor som lever i hemlöshet med en beroendediagnos.

Av 8397 deltagare i studien som hade en beroendediagnos i Stockholms-regionen, löpte de som var hemlösa i början av studien en större risk att dö än de som hade mer stabilt boende. Risken för dödsfall bland de människor som hade ett stabilt boende och en beroendediagnos var 3,7 gånger högre än bland befolkningen i allmänhet. Däremot var risken för dödsfall bland människor som levde i hemlöshet med en beroendediagnos 13,6 gånger högre än hos befolkningen i allmänhet.

– Studien är viktig då få studier tidigare har undersökt samband mellan hemlöshet och dödlighet bland personer med beroendediagnos. Jag hoppas att resultatet kan leda till mer integrerade strategier som kopplar ihop samhällsservice av olika slag som är mer inriktade på och i linje med vad människor behöver. Service som till exempel beroendevård, boendestöd och psykosociala tjänster med mer, säger Sophie Gaber.

Den högre risken för dödsfall bland människor som lever i hemlöshet med en beroendediagnos var dock inte längre statistiskt signifikant när de justerade för ålder, kön, narkotikabruk, intravenöst drogbruk och sluten beroendevård. Detta resultat stödjer tidigare forskning som visar att narkotikabruk, intravenöst drogbruk och sluten beroendevård kan kopplas till högre risk för dödsfall inom den här populationen.

Forskargruppen använde data från Bättre Beroendevård, som dokumenterar boendestatus och tillhandahåller en ny och unik möjlighet att undersöka hälsoeffekter för människor som lever i hemlöshet eller i osäkra boendeförhållanden och som också har en beroendediagnos.

– Datan bidrar till att fylla ett kunskapsglapp då det traditionellt sett har varit utmanande att få tillgång till högkvalitativ och populations-omfattande data om hemlöshet, säger Sophie Gaber.

Andra forskare vid Marie Cederschiöld högskola som har arbetat med studien är Elisabet Mattsson och Jeanette Westman.