Ersta diakoni i Almedalen: ”Jag är inte hemlös, men vill inte gå hem”

-När man lever i en utsatt situation är det som barn jättesvårt att gå upp till socialen och kräva sina rättigheter som man inte ens vet om att man har, säger Therese Eriksson från föreningen Maskrosbarn på Ersta diakonis frukostseminarium på tisdagen, där barns rättigheter står i fokus.

Enligt Elin Wernquist Roberts, projektledare på Ersta, är Sverige ett av de länder i världen som är bäst på barns rättigheter, fast på pappret.

-Vad betyder barnkonventionen och mina rättigheter när jag sitter hos någon myndighet om jag inte känner till dem eller om ingen tror på det jag säger?

Ersta diakoni utreder just nu möjligheten att starta en verksamhet som tar tillvara på rättigheter för utsatta barn och unga, och som ska finnas tillgänglig för olika behov, utan byråkratiska telefon- eller öppettider. En slags barnens bundsförvant att hålla i handen när man behöver hjälp.

Också barnombudsmannen Fredrik Malmberg bekräftar bilden av att många av de barn och unga som verkligen behöver hjälp inte ens vet om att de kan få den, eller var. 

Therese Eriksson, som själv växte upp med en manodepressiv och alkoholiserad mamma, talar också om hur viktigt det är att vuxna vågar fråga hur det är fatt.

-Visst ska man vänta in och lyssna på barnen, men man ska också fråga. Man kanske måste fråga hundra gånger för den som blivit sviken och kränkt känner ingen tillit.

Information:

Anna Olsson: 070-481 74 77

Cathrin Reth: 070- 161 05 84