Vårdstölden – ”privat vård” bekostas av staten och försämrar offentlig vård

En tiondel av Sveriges vuxna har en privat vårdförsäkring och slipper vårdköerna. Staten subventionerar vårdförsäkringarna och går miste om skatteintäkter som kunde ha använts till vård och omsorg. När övre medelklass – en röststark grupp – får snabb vård behöver inte regeringar oroa sig för att de klagar på de allt längre köerna i den offentliga vården. Om detta skrev John Lapidus i boken Vårdstölden – hur den privata välfärden tar från det gemensamma.

Lapidus bok kom ut 2018 och beskriver på ett mycket begripligt sätt hur Sveriges hälsovård gått från att vara lika för alla till dagens situation där en tiondel av befolkning får en gräddfil medan vi andra ibland får vänta flera veckor för att få en tid till vårdcentralen.

Hälso- och sjukvårdslagen sätts ur spel

Hälso- och sjukvårdslagen inleds med ”Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.” Men detta är idag endast retorik som inte stämmer överens med verkligheten. Vissa arbetsgivare erbjuder sina anställda privata vårdförsäkringar. Det går till så att försäkringsbolagen tecknar avtal med vårdcentraler, sjukhus, fysioterapeuter med flera. Många av dessa vårdcentraler och vårdgivare har redan avtal med regionerna och behandlar både offentliga och privata patienter. Men medan de offentliga patienterna får vänta i en kö går de privata patienterna i en separat kö som är mycket kortare. År 2000 var ungefär 100 000 svenska medborgare försäkrade och år 2018 hade antalet ökat till 650 000.

”Här ligger Skandia bra till med en sjukvårdsupplysning som är öppen dygnet runt och en vårdplanering som består av en grupp legitimerade sjuksköterskor som hjälper försäkringstagaren att få tillgång till lämplig vårdgivare inom ett nätverk bestående av 1 000 läkare, 850 sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer samt 250 psykologer.” (Lapidus)

…Som subventioneras av staten

Lapidus använder följande exempel för att visa hur staten betalar för dessa ”privata vårdförsäkringar” genom att de är skattebefriade:

”Anta att du tjänar 30 000 i månaden och betalar 50 procent i skatt. Du får ut 15 000 netto och köper en privat sjukvårdsförsäkring för 5 000 kronor. Kvar i plånboken är 10 000 kronor. Anta nu att du fortfarande tjänar 30 000 kronor i månaden men att din arbetsgivare betalar försäkringsbolaget 5 000 kronor. Arbetsgivaren drar sedan av 5 000 kronor från din bruttolön och du får alltså en månadslön på 25 000 kronor. När du har betalat skatt på 50 procent har du kvar 12 500 i plånboken. I ena fallet 10 000 i plånboken, i andra fallet 12 500 i plånboken.” Du tjänar 2 500 och staten förlorar 2 500 kr.

Den ”privata vården” subventioneras även på fler sätt

Många av vårdgivarna tar emot både regionfinansierade och privata patienter. De har därför avtal med regioner som ställer krav på och finansierar verksamheten. Lokalerna, medicinsk utrustning och allt som behövs för att bedriva vård regleras i avtal med och betalas av regionerna. Men de används också till att vårda privata patienter som åker snålskjuts på skattemedel. Helprivata vårdgivare med endast privata patienter måste ta betalt för alla kostnader. Men av naturliga skäl är sådana vårdgivare i minoritet då vården blir mycket dyrare och 650 000 svenskar skulle i dagens läge knappast ha råd med sådan vård. Utöver detta betalar regionerna ST-läkares löner – dvs den 5-åriga praktiken läkare får innan de är färdigutbildade.

Lapidus: ”I en undersökning gjord av Sveriges läkarförbund visade det sig att alla svenska landsting betalade merparten av ST-läkarens lön, oavsett om läkaren var anställd i offentlig eller privat driven sjukvård.”

Privata vårdgivare är en förutsättning för privata sjukvårdsförsäkringar

Privat vård har gjorts möjligt genom privat drift av vårdcentraler/sjukhus. Du kan inte få privat vård på en vårdcentral/sjukhus som drivs av regionen. Därför behöver försäkringsbolagen ha avtal med privata vårdgivare, vilket har möjliggjorts genom att ”Inom sjukvården har det till stor del handlat om en driftsprivatisering av primärvården. Hela 40 procent av landets vårdcentraler drevs således i privat regi år 2015. För Stockholm var motsvarande siffra 68 procent.” (Lapidus)

85 % av den vuxna befolkningen har inte möjlighet till denna vård

För att få en privat sjukvårdsförsäkring krävs det att du har en arbetsgivare som erbjuder denna förmån. Det är en riktigt fin förmån som företag ofta använder i rekryteringsannonser. Men alla andra som inte har en arbetsgivare som erbjuder detta, tjänar för lite, är sjukskrivna eller arbetslösa saknas denna möjlighet.

Lapidus: ”Inom den synliga välfärden skulle det aldrig tillåtas att de rika fick statliga extrapengar för omsorg och sjukvård, medan de fattiga inte fick några extrapengar alls för dessa ändamål.”

De med privata vårdförsäkringar klagar inte på försämringar i den offentliga vården

De med privata vårdförsäkringar får snabb vård, bra service och är i allmänhet mycket nöjda med vården. De klagar inte på långa väntetider och drabbas inte när vårdgarantin inte uppfylls. De är samhällets mest röststarka medborgare som politiker fruktar och försöker tillfredsställa. Trycket på att korta köerna i den offentliga vården vore mycket högre om de fick vård på lika villkor.

Dessutom försämras deras skattemoral

I ovan exempel visas det att de med privat vårdförsäkring betalar 1,5 gånger för sin vård. En gång via skatten och 50 % av kostnaden för den ”privata vården”. Som vi har sett skulle de inte kunna få ”privat vård” lika billigt utan den offentliga vården. Men deras vilja till att betala för offentlig vård via skatten minskar eftersom försämringarna inte drabbar dem. Om offentligt finansierad vård får ännu mindre pengar i framtiden (vilket är precis vad som håller på att ske) så ökar trycket från samma befolkningsgrupp på att betala mindre skatt och lösa sin egen vård i högre utsträckning. Som vi ska se i nästa stycke finns redan idag ett tryck på lägre skatter på privata sjukvårdsförsäkringar.

Svenskt näringsliv och borgerliga partier vill kunna dra av bolagsskatten på sjukvårdsförsäkringar

Branschföreningen Svenskt Näringsliv, borgerliga partier och media är endast några aktörer som vill att företagen också ska kunna dra av ”kostnaderna” för försäkringarna. Trots att det inte är en kostnad för företagen, och faktiskt är något billigare än att betala ut lön. Detta genom att de vill att även årspremien till försäkringsbolaget ska befrias från bolagsskatt. Lapidus använder följande exempel:

”Arbetsgivarens kostnad vid bruttolöneavdrag: Ej avdragsgill årspremie till försäkringsbolaget: 1 500 kr. Bolagsskatt (26% på 1 500 kr): 390 kr. Total kostnad: 1 890 kr. Arbetsgivarens kostnad vid en löneutbetalning: Lönekostnad avdragsgill: 1 500 kr. Arbetsgivaravgifter: (31%): 465 kr. Total kostnad: 1 965 kr. Total besparing för arbetsgivaren (1 965 kr – 1 890 kr): 75 kr. Den anställde tjänar ganska mycket på att slippa förmånsbeskattning, men även arbetsgivaren tjänar alltså en liten slant på det hela. Den enda förloraren är staten som går miste om skatteintäkter.” Om årspremien blir avdragsgill skulle ”företagen även slippa bolagsskatten på 26 procent (de 390 kronorna i exemplet ovan)”.

I denna artikel har vi gått igenom hur ”privat vård” kraftigt subventioneras av skattebetalarna till förmån för de bäst ställda svenskar. I nästa artikel kommer vi berätta om hur våra politiker låtsas om att de är för en sjukvård som är lika för alla enligt hälso- och sjukvårdslagen samtidigt som de egentligen driver på utvecklingen mot en väl fungerande sjukvård för de rika och en sämre vård för alla andra.

Skribent Dennis Aberos
070-797 20 29
info@equalsthlm.se

Följ artikelserien “Sjuk vård”