Den sista psykoterapienheten i den offentligt drivna vården i Stockholm läggs ner

I Sverige är det i princip bara människor med pengar som kan få längre psykoterapier – genom att betala privat. Detta sedan den offentliga vården i princip slutat att erbjuda psykoterapi till sina patienter. Fram till nu har ett undantag varit psykoterapienheten på Psykiatri Södra i Stockholm. Nu läggs den ner.

På 1990-talet bildades det särskilda enheter för psykoterapi runt om i Stockholm. På psykoterapienheterna jobbade utbildade psykoterapeuter i arbetslag och man arbetade med patienter som hade svåra sammansatta psykiska problem med många olika diagnoser, ofta samtidigt. I början på 2000-talet lades den ena psykoterapienheten efter den andra ner i den offentliga vården. På 2010-talet var det till slut bara psykoterapienheten på Psykiatri Södra kvar. Nu ska också den bort. Jag har stämt möte med en före detta medarbetare för att hen ska berätta om vad det var som hände, och varför. Hen vill inte säga sitt namn eftersom hen hoppas på fortsatt arbete i någon form i Stockholmspsykiatrin. Något som skulle kunna försvåras om det framkommer att hen gått ut och berättat om det hela för utomstående:

– Enheten har funnits här sedan 1996. Det har varit en karriärsväg för de inom Psykiatri Södra som utbildade sig till psykoterapeuter. Målet var att få jobba här, tillsammans med andra terapeuter, där man kan lära av varandra. Ett annat skäl till att man velat jobba här är att man brunnit för att patienter som inte har möjlighet att få psykoterapi av ekonomiska skäl har fått det här.

– Nu kan man inte längre jobba i offentlig regi om man vill bedriva en kvalitativ psykoterapi, nu får man bli privat och då är det andra grupper i samhället som kommer ifråga.

Gör fler behandlingar med samma resurs, budskap från ledningen

Nedläggningen beror på flera saker. Dels att Psykiatri Södra Stockholm har ont om lokaler och inte har råd att hyra nya, tvärtom måste de säga upp lokaler för att klara budgeten. Dels att en allt större del av den ”moderna” psykiatrin har kommit att handla om att producera utredningar av psykisk ohälsa i högre grad än att ge behandlingar för densamma. Ytterst handlar det om kvalitet ställd mot kvantitet. Om produktivitet, ekonomi och hur man väljer att statistikföra behandlingar på olika sätt jämfört med andra enheter inom Stockholmspsykiatrin. Psykoterapienheten har varit ifrågasatt länge. För att man tagit emot ”för få patienter” enligt ledningen. För att behandlingarna patienterna fått anses ha varit för långa:

– Ledningen för Psykiatri Södra har sagt till oss: ”Ni ska göra fler behandlingar på samma resurs”. Men man kan inte göra det med bibehållen kvalitet. Vi måste resonera kring varje individ och varje individs förutsättningar. Då har vi fått höra att vi suttit på våra höga hästar, i våra elfenbenstorn, osv, när vi värnar om våra patienter och våra behandlingsmetoder, berättar personen.

Svår, oklar och sårig process

Nedläggningen har varit en sårig process med icke uttalade beslut, långa perioder av tystnad från klinikledningens chef Svante Nyberg, oklara besked in i det sista var personalen och alla kvarvarande patienter ska flytta. Personen:
– I februari 2021 får ledningen för psykoterapienheten(PTE) i uppdrag att utarbeta ett nytt arbetssätt för hur patienter ska komma till oss från mottagningarna. Det har alltid varit en diskussion kring det. Vi förbereder intet ont anande det nya arbetssättet och jobbar mycket med det. Den 24 november får vi reda på av den helt nya sektionschefen att ledningsgruppen fattat ett inriktningsbeslut att terapeuterna ska flyttas till de olika mottagningarna och börja jobba med deras patienter. Varför händer det nu? Ska vi inte prova det nya arbetssättet? Från början skulle vi ha börjat jobba med det nya sättet i april men nu fick vi reda på att psykoterapienheten skulle vara borta i april.

Tillgängligheten måste öka och psykoterapienheten bidrar inte till det

I mars är det arbetsplatsträff på psykoterapienheten via Teams. Högsta chefen Svante Nyberg är där liksom sektionschefen Valeria Garzon. Mötet har föregåtts av skrivelser från psykologer och psykoterapeuter i olika delar av Psykiatri Södra. I dessa skrivelser har det framkommit en stor oro för patienterna, för om personalen stannar kvar och kan behålla sin kompetens, för den kvalificerade psykoterapins själva existens i Psykiatri Södra Stockholm. Ledningen tar inte upp något från skrivelserna på mötet (och har inte gjort det efteråt heller). Budskapet är klart. Ur protokollet:

”Sammanfattningsvis är SN:s budskap till PTE-medarbetarna att det inte bara är ett förslag utan en i PSS LG [Sic! Psykiatri Södra Stockholms Ledningsgrupp] beslutad plan att omorganisera och omvandla hur psykoterapi ges i PSS. Idag är psykoterapi för svårtillgängligt i PSS, som ligger jämförelsevis lägst i VO Psykiatri [Verksamhetsområde Psykiatri I SLSO, Stockholms läns sjukvårdsområde] gällande andel KVÅ-kodad [ KVÅ = Klassifikation av VårdÅtgärder] systematisk psykologisk behandling för alla diagnosgrupper. Tillgängligheten måste öka och PTE [Psykoterapienheten] bidrar inte till det.”

”Efter SN:s anförande gjorde inlägg och ställdes frågor: En analys av skälen till den lägre andelen KVÅ-kodad systematiskt psykologisk behandling efterlystes. Apropå att kvantitet måste vägas mot kvalitet problematiserades konflikten mellan tillgång och efterfrågan och att behovet av prioritering kvarstår, oavsett organisationsform. Målsättningen att öka antalet kortare tidsbegränsade terapier, samtidigt som de sjukaste ska prioriteras, medför en etisk konflikt. Det kan av etiska skäl vara olämpligt att ens påbörja en psykoterapi med svårt sjuka, om inte tillräcklig tid kan erbjudas. Dessa inlägg och frågor bemöttes genom att budskapet att tillgängligheten måste öka upprepades.”

”Kompetensen flyttar in” säger ledningen

Som brukligt är i stora organisationer som organiserar om, presenterar ledningen förändringar, försämringar och besparingar som förbättringar. Nedläggningen av psykoterapienheten säljs in under begreppet: ”Kompetensen flyttar in på mottagningarna”.

– Man har en fantasi om att enskilda terapeuter ska skapa ett terapeutiskt klimat ute på mottagningarna. Och att vi genom detta ska få upp antalet patienter som får psykoterapi, men det är ju samma personer som jobbat på psykoterapienheten som nu ska flytta ut på mottagningarna. Det finns en orealistisk föreställning hos ledningen om att man skall kunna ge meningsfulla insatser på mycket färre timmar men så kan det inte bli, säger personen.

– Det är enkelt att få upp ”produktiviteten”, att få upp stapeln över personer som erhållit KVÅ-koden kvalificerad psykologisk behandling, man tar bara lite fler och enklare patienter och ger dem kortare behandlingar, men var hamnar patienterna med en mer komplex problematik och som är i behov av längre behandlingar i det, de vi haft här?

Tillgång till olika behandlingar kan minska

I början av maj är det fortfarande oklart var terapeuterna, och därmed deras pågående patienter som ska följa med dem ut på mottagningarna, ska sitta. Därför går det inte att informera patienterna om den kommande nedläggningen. Farhågorna är många. Får man bara använda vissa metoder? Får man bara möta människor med de diagnoser mottagningen arbetar med? Måste man tidsbegränsa behandlingen? Och det finns skäl för oron. I en skrivelse från personalen till ledningen formuleras följande över tillgången till olika behandlingar:
”De behandlingar som ges på PTE kan idag möta patienternas specifika och komplexa vårdbehov utifrån att rätt psykoterapi och psykoterapeut kan matchas utifrån behov hos patienten. Till exempel kan en patient med behov av behandling för komplex PTSD matchas med en psykoterapeut med denna kompetens. Om de psykoterapeuter som idag finns på PTE ska lokaliseras ut på de olika mottagningarna kommer detta ej vara möjligt i samma utsträckning och vi befarar att det blir en sämre vårdkvalitet. Vi ser även en risk för längre väntetider om det ens är möjligt att få tillgång till olika typer av behandlingar.”

Förändringen kan leda till mindre psykoterapi – inte mer, som är ledningens mål

Ledningen har en stor tro att tillgången till psykoterapi kommer att öka genom utlokaliseringen. Detta är något man inte ser från personalgruppen och deras kollegor på de olika mottagningarna. Tvärtom ser man en stor risk att psykoterapi kommer att minska. Man skriver:
”Förslaget innebär sämre hushållning av psykoterapeuternas mångåriga erfarenhet och specialistkompetens. Psykoterapeuternas roll blir oklar och förutsättningar att bedriva kvalificerad psykologisk behandling som komplement till mottagningarnas basutbud blir osäker och godtycklig utifrån de olika omständigheter som finns på mottagningarna. De legitimerade psykoterapeuter som redan nu arbetar på öppenvårdsmottagningarna jobbar mestadels med blandade arbetsuppgifter som fast vårdkontakt och endast i varierande men mindre utsträckning med kvalificerad psykologisk behandling /psykoterapi. Kommer vår funktion att vara samma eller annorlunda?” (- – -) ”Vi bedömer det som sannolikt att förslaget innebär att mängden kvalificerad psykologisk behandling/psykoterapi som kommer att utföras minskar betydligt.”

Framtiden oviss för kvalitativ psykoterapi

I slutet av maj startar så processen med att psykoterapienhetens terapeuter fördelas ut på de olika mottagningarna. Sommaren har ägnats åt att tömma mottagningen. Enheten upphörde att existera formellt den 31 augusti.

– Vi kommer inte att kunna säga hur det blir förrän om ett tag, avslutar personen. Nu har varje terapeut med sig sin fulla patientstock härifrån, men när de patienterna börjar bli färdiga blir det skarpt läge. Ska man bara ta patienter från den mottagning man är på? Då snävar man ju in vilka diagnoser man arbetar med. Ska man snäva in tiden man ger varje patient? Vi vet inte hur det kommer att bli.

Följ artikelserie: Kvalitativ samtalsbehandling -bara för de med pengar
Nästa artikel i serien: Psykiatri Södra följer nu exemplet från övriga verksamheter

Skribent Per Sternbeck
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Läs också…

PDT i Stockholms psykiatri – finns det?
I Tyskland har man rätt till psykoterapi