Kan antipsykotika försvåra full återhämtning?

En ny norsk studie visade att av tio personer som återhämtade sig helt från en första schizofreniepisod klarade sig de som inte hade tagit antipsykotisk medicin bättre gällande kognitiva och sociala färdigheter. Dessutom återhämtade de sig snabbare.

Deltagarna i studien hämtades från ”Oslo Schizophrenia Recovery Study”. 31 personer hänvisades till forskarna efter att deras första episod av schizofreni diagnosticerades. Forskarna följde deras utveckling i mellan sju och åtta år. I den sista uppföljningen var tio av de 31 friskförklarade. Den nu aktuella studien följer upp dessa tio. Av de tio stod sex inte längre på antipsykotiska mediciner vid den sista uppföljningen. Två av dem hade aldrig börjat ta medicinen och de andra slutade ta medicinerna under studiens åtta år.

Antipsykotika ledde till sämre och långsammare återhämtning

De sex som inte tog medicinen återhämtade sig snabbare än de som fortsatte att ta medicinen. Det hade återhämtat sig tidigt under studien, medan de som fortsatte att ta mediciner tog längre tid för att nå målet om “full återhämtning”.

Forskarna fann också att det var de antipsykotiska läkemedlen i sig som ökade sannolikheten för psykotiskt återfall – ett resultat som också har visat sig i andra studier. Alla fyra deltagare som fortfarande stod kvar på antipsykotika upplevde återfall, medan ingen av deltagarna som inte tog mediciner återföll.

Forskarna noterar också att återhämtningen kan se annorlunda ut för varje individ. Trots att alla av de tio deltagarna uppfyllde kriterierna för full återhämtning, var förändringarna till det bättre betydligt större gällande hastighet och funktion för de individer som inte tog antipsykotiska mediciner än de som gjorde det”

Biverkningarna gjorde att människor slutar ta antipsykotika

För att motbevisa fynd som dessa, brukar förespråkare för antipsykotiska mediciner ofta hävda att människor som slutar ta medicinerna kanske gjorde det för att de mådde bättre.

Forskarna i den här studien fann att detta är osannolikt. Först jämförde de människors funktion i början av studien. Här är vad forskarna säger om det:

“De omedicinerade deltagarna var inte uppenbart hälsosammare än medicinerade deltagare vid baslinjen. Tvärtom: De omedicinerade deltagarna hade störst funktionsnedsättning och högsta symptomnivå vid baslinjen. “

För det andra frågade forskarna varför människor slutade ta medicinen. Den vanligaste orsaken var biverkningar. Deltagarna slutade ta medicinen eftersom den påverkade deras liv negativt på grund av biverkningar, inte för att den gjorde dem bättre.

Utsättningssymtom tolkas som återfall i psykos

Nuvarande riktlinjer, utgivna av American Psychiatric Association, anger att det finns stor risk för återfall efter det att behandlingen med antipsykotisk behandling har upphört. Därför föreslår de “underhållsbehandling”. Det vill säga, fortsatt användning av antipsykotika efter återhämtning från initial psykos.

Susie Fu, som ledde studien citerar emellertid bevis för att den största risken för återfall kan bero på utsättningseffekter av antipsykotiska mediciner. Enligt Fu dysregulerar antipsykotiska mediciner det dopaminerga systemet vilket kan leda till psykosliknande återfallssymtom när de trappas ur.

Värt att notera är att denna studie är begränsad. Endast tio deltagare. Dessutom fanns 21 personer som inte uppfyllde kriterierna för full återhämtning, och deras data ingick inte i studien.

Studien leddes av Susie Fu från Universitet i Oslo och publicerades i: Psychiatry: Interpersonal and Biological Processes.
Texten är fritt översatt från Mad In America: https://www.madinamerica.com/2019/01/study-finds-better-outcomes-off-medication-recovered-first-episode-schizophrenia/

Per Sternbeck

Se våra filmer om schizofren
Åsa Konradsson-Geuken om Schizofreni. Ta medicinen trots biverkningar!

Röster ur näsan -en kortfilm om och med konstnären Mats Konradsson som målat schizofreni i 30 år

Läs också…

Aldrig ”antingen eller” – alltid ”både och”!
Equal förespråkar individuella lösningar och försöker att belysa problem och situationer ur många olika synvinklar.
Allt för att man som berörd ska kunna fatta så bra beslut i mötet med psykisk sjukdom och psykiatri