Nyhet -
JO: Färdigbehandlade patienter i rättspsykiatrin ska komma ut till öppenvården snabbare
JO har granskat* varför många patienter blir fortsatt inlåsta i rättspsykiatrin trots att den behandlande läkaren anser att de är färdigbehandlade. JO drar slutsatsen att den lag som riksdagen stiftade för att patienter i slutenvård skulle skrivas ut snabbare – Samverkanslagen – inte fungerar för rättspsykiatriska patienter. JO anser att åtgärder behöver vidtas och underrättar Socialstyrelsen som genomför en granskning av rättspsykiatrin som regeringen har beställt.
Varje år hålls ett antal patienter inlåsta i rättspsykiatrin trots att den behandlande läkaren anser att de är färdigbehandlade. Detta enligt officiell statistik från det rättspsykiatriska kvalitetsregistret. Under många år gällde detta över 10 % av patienterna, men 2021 minskade detta till 8 %.
”Rättspsys årsrapport för 2021 framgår att 67 patienter vårdades inom sluten rättspsykiatrisk vård fastän kliniken bedömt att de var färdiga för att skrivas ut till öppen rättspsykiatrisk vård.” (JO)
Förutsättningar för att vårdas inom öppenvården
Patienter som inte längre behöver vara intagna i slutenvården men som fortfarande har en psykisk störning, och i förekommande fall har en risk för återfall i brott, ska ges öppenvård rättspsykiatrisk vård. Öppenvården innebär så få inskränkningar som möjligt i patientens frihet och ger bättre förutsättningar för utslussning och rehabilitering till ett liv utanför sjukhuset.
Patienter behöver kommunala insatser vid öppenvård
Vid öppenvård behöver många patienter ett boende och en sysselsättning av kommunen. JO konstaterar att ”när vårdformen öppen rättspsykiatrisk vård infördes [år 2008] gjordes bedömningen att många av de patienter som kan komma i fråga för sådan vård kommer att behöva en bostad med särskild service eller stöd och service för att klara ett eget boende.” Enligt kvalitetsregistret är orsaken till att patienten blir kvar i slutenvården ofta att kommunen inte ordnar ett boende.
En samordnad vårdplan krävs
En samordnad vårdplan innehåller bland annat alla insatser som har beslutats om och beviljats av kommunen och regionen. Chefsöverläkaren ska i god tid innan en anmälan om öppen rättspsykiatrisk vård inlämnas kontakta socialtjänsten som ska utreda vilka behov som patienten har vid öppenvård. Detta tar ofta alldeles för lång tid:
”För patienter som vårdas med särskild utskrivningsprövning är det enligt företrädare för några av klinikerna inte ovanligt att det tar flera år från det att den samordnade vårdplaneringen inleds till dess att en beviljad insats i form av boende kan verkställas.” (JO)
Den europeiska kommittén mot tortyr (CPT) är kritisk
Den europeiska kommittén mot tortyr har granskat ett antal länder och ”funnit att patienter vars psykiska hälsa inte längre krävde att de var frihetsberövade på en psykiatrisk institution ändå fanns kvar på sådana institutioner på grund av brist på adekvat vård/boende ute i samhället. Det bedömdes vara en högst tveksam ordning att personer fortsätter att vara berövade sin frihet som ett resultat av att det saknas lämpliga faciliteter ute i samhället”. (JO)
Samverkanslagen kom till år 2017 för att patienter inte ska bli kvar i slutenvården
På grund av att många patienter blev kvar i slutenvården trots att de var färdigbehandlade stiftade riksdagen samverkanslagen. Lagen särskilt främja att en patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar. Därför bestämmer lagen att kommuner har betalningsansvar för patienter som fortsätter att vårdas i sluten vård i väntan på insatser. Betalningsansvaret inträder när den slutna vården underrättat berörda enheter om att patienten är utskrivningsklar. Men för patienter inom sluten rättspsykiatrisk vård inträder i stället betalningsansvaret när domstolen har beslutat om öppen rättspsykiatrisk vård och chefsöverläkaren har underrättat berörda enheter.
När kommunen inte verkställer insatser som boende infaller inget betalningsansvar
För att få rättspsykiatrisk öppenvård krävs ett beslut i förvaltningsrätten. Chefsöverläkaren ansöker om öppenvård och ska skicka med den samordnade vårdplanen som förvaltningsrätten tar ställning till. För rättspsykiatriska patienter är det moment 22: betalningsansvar infaller först när domstolen beslutar om öppenvård, och för att domstolen ska besluta om öppenvård måste kommunen bevilja och verkställa insatser. Om kommunen inte verkställer insatser kan domstolen inte besluta om öppenvård, och kommunen får inget betalningsansvar.
JO anser att det behövs verkningsfulla ekonomiska incitament
JO har talat med regionerna och företrädarna för de rättspsykiatriska klinikerna som säger att reglerna om betalningsansvar i samverkanslagen innehåller inget incitament för kommunerna att tillhandahålla tillräckliga insatser. Om detta säger JO:
”Lagstiftaren har valt att införa ekonomiska incitament för att främja detta. Det är då viktigt att dessa incitament är verkningsfulla.”
Åtgärder behöver vidtas för att rättspsykiatriska patienter ska få öppenvård snabbare
JOs granskning ”visar att det behöver vidtas åtgärder för att patienter i sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning mer skyndsamt ska kunna ges öppen rättspsykiatrisk vård.” Regeringen har i ett svar till komm.ittén mot tortyr (CPT) hänvisat till det uppdrag som Socialstyrelsen genomför och som bland annat ska analysera utslussning från slutenvården. JO skickar därför sitt beslut till både regeringen och Socialstyrelsen.
*Beslutet hämtas från JO: Chefsjustitieombudsmannen Dnr O 1-2021.
Skribent Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029
Läs också…
