Hållbarhetschefen: Cirkulära affärsmodeller och standardiserad mätning är nyckeln till en grönare inredningsbransch

Som hållbarhetschef för arkitektkontoret Tengbom och ordförande för 100Gruppen har Ivana Kildsgaard länge följt klimatarbetet inom inredningsbranschen på nära håll. Under sin karriär har hon sett allt fler företag satsa på hållbarhet, men många gånger frustrerats av den långsamma omställningstakten och mängden ”greenwashing”. Nu förutspår hon ett genombrott när tydligare regelverk gör det svårare att fuska samtidigt som nya, cirkulära affärsmodeller börjar mogna.

Ivana Kildsgaard har arbetat med hållbarhetsfrågor under större delen av sin karriär. Sedan 2018 är hon hållbarhetschef på en av Sveriges ledande arkitektbyråer, Tengbom, där hon ansvarar för strategisk utveckling av företagets hållbarhetsprofil. Det innebär både att verka för att klimataspekter är en tidig del i varje kundprojekt och att se till att den egna verksamheten uppfyller högt ställda hållbarhetskrav. Vid sidan av yrkesrollen är hon ordförande för plattformen 100gruppen som samlar aktörer inom inredningsindustrin för att gemensamt driva hållbarhetsfrågor med målet att bidra till att branschen blir klimatneutral senast 2030. Engagemanget har gett Ivana Kildsgaard en närmast unik överblick över utvecklingen av svenska inredningsföretags klimatarbete under det senaste decenniet – en inblick som under vissa perioder har väckt frustration.
– Det har hänt väldigt mycket på senare år. Hållbarhetsfrågor har hamnat allt högre upp på samhällsagendan och alla företag vill visa hur de bidrar till omställningen. Tyvärr har det medfört att många har ägnat sig åt ”greenwashing” där initiativen har präglats av en vilja att framstå som klimatmedveten snarare än genuina försök att ställa om verksamheten, säger Ivana Kildsgaard och fortsätter:
– Som tur är blir det allt svårare att fuska på det här sättet. Idag har vi tydligare kriterier för vad som faktiskt är hållbart och nu börjar det komma standardiserade mätmetoder som tvingar företag att vara mer transparanta. Det här var en av de viktigaste frågorna när 100Gruppen grundades som ideell förening 2016 och något som vi ser en förutsättning för att omställningen ska bli verklighet.

”Rumbla gör rätt som utgår från beteendefrågan”
Under de senaste åren har 100Gruppen arbetat efter tre tydliga spår för att bidra till inredningsbranschens omställning: digitalisering och standardisering, lösningar för cirkulära affärsmodeller och kunskapsspridning inom branschen. Vissa insatser är direkta; 100Gruppen driver ett antal projekt, och är delaktigt i ytterligare fler. Ett av dem är att utveckla plattformen Rumbla, tidigare kallad Envivo, som ska underlätta återanvändning av möbler. Under det senaste året har en projektgrupp gjort omfattande undersökningar med inredningsarkitekter och inköpare för att utvärdera vad som krävs för att förflytta branschen mot en mer hållbar morgondag.
– Rumbla är ett otroligt spännande projekt. Det som är speciellt, och som jag tror är helt rätt, är att allting utgår från beteendefrågan. För några år sedan kom det en studie där 67 procent av de tillfrågade sa sig välja produkter med högre hållbarhet framför likvärdiga alternativ, men att endast 23 procent faktiskt gjorde det. Den diskrepansen måste överbryggas. Hur ska vi få människor att agera annorlunda? Hur kan vi få inredningsarkitekter att fokusera på återbrukad inredning och vad kan göras så att slutkunderna ändrar sina konsumtionsmönster? Om vi kan få människor att se fördelar, i stället för tvång, blir det mycket lättare att förändra beteenden, säger Ivana Kildsgaard och lägger till:
– Rumbla har lagt mycket tid på den analysen och har genom det lagt en grund som bådar gott för att faktiskt bidra till varaktig förändring.

Digitalisering – en viktig del av omställningen
Plattformen Rumbla kommer att erbjuda ett omfattande digitalt bibliotek av kontorsinredning och göra det möjligt för företag att enkelt inreda hela eller delar av sina kontor med en blandning av nya och återbrukade möbler. Just digitaliseringen tror Ivana Kildsgaard är en av nycklarna till omställningen.
– Det blir allt tydligare att klimatomställningen inte kan ske utan en digital omställning. Genom ökad digitalisering kan vi arbeta effektivare, men framför allt skapar det förutsättningar för bättre spårbarhet än vad vi har i dag. Det innebär att det blir lättare att se precis vilka material som använts till en produkt, hur den har transporterats och andra parametrar som tydliggör den sammanlagda klimatmiljöpåverkan. Med den informationen blir det enklare att göra medvetna beslut. Sedan gäller det att nå rätt personer.

Hur bör man bära sig åt för att nå fram med sitt budskap till inredningsarkitekter, inköpare och slutkonsumenter?
– Mycket handlar om att öka kunskapen hos beslutsfattare, det vill säga inredningsarkitekter och inköpare. Varför ska man välja andra hand i stället för nytt? Nyttan måste vara tydlig och där kommer ökad spårbarhet att underlätta mycket framöver. En annan viktig aspekt är själva kommunikationen. Vill vi påverka ungas beteenden måste de här lösningarna presenteras på platser som de befinner sig på och i en form som de är vana att ta till sig. Och om det är de över 50 år som ska nås är det helt andra plattformar som gäller. Jag tror att många missar att göra en ordentlig målgruppsanalys och anpassa kommunikationen utifrån den.

Många som arbetar med frågorna har beklagat sig över hur långsamt omställningen går och hur många projekt som läggs ner relativt kort efter storslagna lanseringar. Vad talar för att en plattform som Rumbla faktiskt blir framgångsrik?
– Utöver att göra rätt i att fokusera på beteendeförändringen tror jag att tiden äntligen är inne för att den här typen av plattformar ska få genomslag. Det har funnits fantastiska initiativ tidigare – projekt, affärsmodeller och appar – som aldrig har blommat ut på grund av att resten av samhället inte har varit redo och den nödvändiga infrastrukturen har saknats. Nu finns den snart på plats. Framför allt handlar det om nya, hårdare regelverk från EU som kommer att standardisera redovisningen, ställa högre krav på spårbarhet och skapa bättre förutsättningar för cirkulära affärsmodeller, säger Ivana Kildsgaard innan hon avslutar:
– Jag tror att vi står inför ett genombrott under de kommande åren. Ribban har redan höjts en del i takt med att vi har blivit mer medvetna och de värsta exemplen på “greenwashing” är inte lika vanliga. Med nya regelverk, bättre spårbarhet och ökad kunskap kommer förutsättningarna för cirkulära affärsmodeller att förbättras ytterligare. När det är etablerat kommer den upplevda risken för många företag att minska och fler kommer att ställa om sina verksamheter.