Hur ska assistansersättningen användas?

Enligt de riktlinjer och den lagstiftning som finns skall assistansersättningen användas enligt

följande:

87 % Löne- och lönebikostnader: 247:- per timme (2015)

Lönekostnader och kostnadsersättningar till anställda, lagstadgade sociala avgifter, särskild

löneskatt, premier för försäkringar, skattepliktiga förmåner och andra liknande ersättningar och

kostnader. OBS! Endast lönekostnader till assistenter, ej administrativ personal.

5-8 % Administrationskostnader: 14-23:- per timme (2015)

Kostnader för att administrera assistansen. Det kan till exempel handla om kostnader för köp av

administrativ hjälp, inventarier, resor, revision, företagsförsäkringar samt kostnader till arbetsgivaroch

branschorganisation eller liknande.

2-3 % Utbildningsomkostnader: 6-9:- per timme (2015)

Kostnader för kurser, lärare och föreläsare samt lokaler för utbildning och fortbildning av

assistenter och ersättningsberättigade. Vidare kostnader för handledning av assistenter utöver

lönekostnader för assistenterna.

1-2 % Assistansomkostnader: 3-6:- per timme (2015)

Kostnader som den ersättningsberättigade har för sina personliga assistenter i samband med

gemensamma aktiviteter utanför bostaden. Exempelvis resekostnader för assistenterna samt

inträdesavgifter och liknande kostnader för assistenter vid aktiviteter tillsammans med den

ersättningsberättigade.

1-2 % Arbetsmiljöinsatser och Personalomkostnader: 3-6:- per timme (2015)

Arbetsmiljöinsatser är kostnader för att stärka arbetet för en god arbetsmiljö för assistenterna.

Exempelvis kostnader för hjälpmedel av enklare slag, kostnader för att lösa arbetsmiljöfrågor,

insatser för att möjliggöra personalens hygien, att ordna med jourrum till assistenten och enklare

arbetstekniska hjälpmedel som exempelvis handskar och förkläden. Personalomkostnader är

kostnader för företagshälsovård, friskvård, kaffe, hudkräm, tvål och liknande till assistenterna samt

personalarrangemang, personaldagar och liknande aktiviteter.

Hur mycket går tillbaka till staten?

I sociala avgifter går 7,9 miljarder tillbaka till staten, ovanpå det läggs inkomstskatt för de

personliga assistenternas löner om 30% i genomsnitt. 7,62 miljarder kronor.

För administrationsdelen går i genomsnitt lön om 60% till tjänstemän, på den betalas sociala

avgifter samt inkomstskatt. För övriga delen inhandlas förbrukningsmaterial, bensin, tjänstebilar,

datorer, mm. på detta betalas i genomsnitt 25% moms. Detta eftersom verksamheten ej är

momspliktig. Om företaget gör 6% i vinst och denna plockas ut betalas vinstskatt om 22.5%. På

övriga kostnader enligt riktlinjerna betalas 25% moms.

Den största delen, 86.5% av de 25,4 miljarderna går tillbaka in i stadskassan redan två månader

efter utbetalning.

Sysselsättning

Majoriteten av de som jobbar som personliga assistenter är unga som kanske inte hunnit skaffa sig

en utbildning eller nysvenskar som behöver komma in på arbetsmarknaden, denna bransch

sysselsätter idag ca 70.000 personer. Arbetslösheten är högre i dessa grupper och många insatser

görs för att få dessa i arbete. Ett bra exempel är att regeringen sänkt momsen inom

restaurangnäringen. Motiven som anförts är att branschen sysselsätter just unga, personer med

lägre utbildningsgrad och personer med invandrarbakgrund.

Vad finns det för alternativ?

Innan LSS lagstiftningen infördes bodde personer med funktionsnedsättning på institutioner. Man

blandade personer med olika funktionsnedsättningar på dessa boenden. Det kunde vara personer

med psykisk funktionsnedsättning tillsammans med mentalt friska men med fysiska problem. Flera

studier har visat hur dåligt denna reform fungerade ur ett samhälls och individperspektiv. Den var

också väldigt kostsam för staten, med fastighetshunderhåll, mat, drift, mm. I ett demokratiskt

samhälle med mänskliga rättigheter finns det inget sätt att ”göra sig av” med dessa människor, vi

måste hantera det på något sätt.

Åtgärder som skulle behöva vidtas

Sedan några år tillbaka har en handfull riskkapitalbolag investerat hårt i assistansbranschen.

Dessa företag har många gånger en högre vinst än vad som anses skäligt. Ett problem är också

att vinsten förs över till länder utanför Sverige där den sedan plockas ut. Vinsten förblir inte längre

en del i det svenska penningmaskineriet. Man borde begränsa vinster till en nivå som i andra

branscher anses vara skäligt samt förbjuda utlandsägda bolag att bedriva verksamhet inom

personlig assistans.

Vad kostar assistansersättningen egentligen?

Hela 21.99 miljarder går tillbaka till staten, den kostar inte 25,4 som vissa politiker och media vill

framhålla utan 3.41 miljarder per år.

Det mesta går att se ur olika vinklar och räkna på olika sätt. Frågan man skall ställa sig är motivet

med uträkningen. Min uträkning har sin grund i att bevara en lagstiftning som ger ca 70.000

personer arbete. Samhällsvärdet av att dessa människor har ett jobba att gå till, arbetskamrater att

prata med och möjlighet att bidra till samhället skall inte underskattas. Lagstiftningen ger

funktionsnedsatta människor ett värdigt liv, för en del innebär det att kunna arbeta och bidra som

andra.

Något man inte får glömma är att dessa människor inte gjort ett aktivt val att drabbas av en olycka

eller få en obotlig sjukdom, det händer i alla samhällsskikt och drabbar alla typer av människor. Det

kan hända dig, en nära anhörig eller ditt barn.

Carl Nordström, Verksamhetschef ENKV assistans AB

Verksam inom branschen sedan 2004