Gemensamma tag krävs för att bekämpa invasiva arter

Nu har växtligheten tagit fart i våra parker och trädgårdar och det gäller tyvärr även våra invasiva växtarter som till exempel parkslide, jätteloka, jättebalsamin och gul skunkkalla. För att de inte ska sprida sig ännu mer behöver alla dra sitt strå till stacken och bekämpa invasiva arter – en skyldighet man faktiskt har som markägare eller innehavare med nyttjanderätt av mark. Men det är viktigt att läsa på ordentligt innan man bekämpar, annars är risken att man gör mer skada än nytta.

– Det kan vara svårt helt att bli av med parkslide, jätteloka och jättebalsamin. Men vi måste alla göra vad vi kan för att hålla det nere och bekämpa våra invasiva arter för slutar vi kan de snabbt sprida sig. Att det finns lagkrav understryker hur viktigt det är, säger Maria Thyr, kommunekolog i Ängelholms kommun.

Rapportera invasiva arter och skyldighet att bekämpa
Som markägare eller innehavare med nyttjanderätt av mark har man en skyldighet enligt EU-förordningen att bekämpa de arter som står med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. I Ängelholms kommun är de vanligaste invasiva arterna parkslide, jätteloka och jättebalsamin.

Eftersom kommunen äger mark har vi också ansvar ett att bekämpa de invasiva arterna på vår egen mark. Vi arbetar efter skötselplaner med till exempel slaghackning, klippning, huggning av fröställningar och hetvatten. Vi har även ett pågående och omfattande arbete där vi kartlägger de olika arternas utbredning. Det gör att vi idag har kännedom om de allra flesta platser där det växer en problematisk invasiv art. Vi bekämpar även icke EU-listade arter som till exempel parkslide.

För att förebygga spridning av invasiva arter är det viktigt att alla hjälps åt att rapportera in fynd. Detta kan man göra via artportalen eller invasivaarter.nu. Fynd på kommunal mark kan felanmälas via kommunens e-tjänster. För den som har svårigheter med att själv rapportera kan man få hjälp av kommunens kundtjänst.

Artportalen

Invasivaarter.nu

EU:s förteckning över invasiva arter

EU-förordningen

Främmande invasiva arter

Stor fara med trädgårdsavfall som dumpas i naturen
I den skånska naturen har det uppstått områden med invasiva arter till exempel jätteloka, parkslide och gul skunkalla. Växterna kan alltid spridas på naturlig väg men ett problem är att trädgårdsavfall ibland dumpas i naturområden. Och innehåller avfallet invasiva växter är det en tidsfråga tills växterna har etablerat sig i området.

– Generellt kan man säga att invasiva växter ska läggas i tättförslutande påsar och lämnas till bränning på återvinningscentralen. Det får aldrig slängas i containern för trädgårdsavfall. För att vara säker på att det hamnar rätt ta alltid kontakt med personalen på centralen för anvisning till rätt container, säger Annica Jörgensen, parkingenjör i Ängelholms kommun.

Bekämpa utan att sprida vidare
Har man en invasiv art på sin tomt eller mark är det viktigt att hantera den på rätt sätt. Man får till exempel inte kasta avfallet i trädgårdsavfallet - då är risken mycket stor att den sprids vidare. Så här hanterar man våra vanligaste invasiva arter:

Jätteloka
Var försiktig vid hantering av arten och jordmassor som kan innehålla frön. Använd skyddskläder och glasögon när du hanterar jättelokan. Du kan få svåra hudskador av växtsaften. Bekämpa arten metodiskt genom att ta bort fröställningar kontinuerligt, under många år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Lämna växtmaterial i tättförslutande påsar för förbränning på återvinningsstationen. Var försiktig vid hantering av växtavfallet. Det får inte komposteras, lämnas i vatten, skog eller mark, eftersom det innebär en stor spridningsrisk. Rapportera att du har jätteloka. 

Bekämpning av jätteloka (Naturvårdsverket)

Parkslide
Det är svårt att bekämpa Parkslide. Därför ska man undvika att försöka gräva upp växten. Om delar av rötter blir kvar i jorden är risken att de blir till nya plantor. Klipp ner och lägg i påsar som du lämnar på din återvinningsstation. Täck markområdet med markduk och ett tjockt lager grus eller jord. Eftersom parkslide sprider sig genom underjordiska löpare behöver markduken täcka en yta som är betydligt större än den nerklippta ytan. Var försiktig vid hantering av växtavfallet. Det får inte komposteras, lämnas i vatten, skog eller mark, eftersom det innebär en stor spridningsrisk. Kemisk bekämpning med glyfosat bör undvikas på grund av risk för skador på naturmiljön. Rapportera att du har parkslide.

Bekämpning av parkslide (Naturvårdsverket)

Jättebalsamin
Förhindra att arten sprids genom att slå den innan växten börjar blomma och sätter frö. Återkom till samma område senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växter som har grott från frön i marken. Var försiktig vid hantering av växten, frön och jordmassor som kan innehålla frön. Lämna växtmaterial i tättförslutande påsar för förbränning på återvinningsstationen. Var försiktig vid hantering av växtavfallet. Det får inte komposteras, lämnas i vatten, skog eller mark, eftersom det innebär en stor spridningsrisk. Rapportera att du har jättebalsamin.

Bekämpning av jättebalsamin (Naturvårdsverket)

Gul skunkalla
Gräv bort förvildade bestånd av gul skunkkalla och förhindra spridning av arten. Växten sprids med fröer och rotskott, särskilt längs vattendrag. Lämna växtmaterial i tättförslutande påsar för förbränning på återvinningsstationen. Var försiktig vid hantering av växtavfallet. Det får inte komposteras, lämnas i vatten, skog eller mark, eftersom det innebär en stor spridningsrisk. Rapportera att du har gul skunkkalla.

Bekämpning av gul skunkalla (Naturvårdsverket)

Invasiva arter ett hot mot framtiden
– Biologisk mångfald är ett globalt mål för hållbar utveckling som är avgörande för våra kommande generationers välbefinnande. Invasiva arter är ett hot mot biologisk mångfald och ska därför tas på stort allvar, säger Robin Pehrsson, chef för ekologisk hållbarhet i Ängelholms kommun.

Tillsammans med miljöförändringar, klimatförändringar och ändrad markanvändning kan invasiva arter på allvar hota den biologiska mångfalden som spelar en avgörande roll för jordens levande varelser. För att få tillgång till mat, rent vatten och luft krävs att de biologiska processerna fungerar som fotosyntesen i de gröna växterna, nedbrytningen i jorden, vattenregleringen i skogslandskapet och pollineringen av växter och grödor.

Biologisk mångfald är ett av de 17 globala mål som antogs av världens ledare 2015. De globala målen som även kallas för Agenda 2030 ska bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Sverige har förbundit sig att följa dessa mål för hållbar utveckling.

– Utifrån de internationella miljömålen i Agenda 2030 och Sveriges nationella miljömål är biologisk mångfald och invasiva arter en av de viktigaste frågorna inom hållbar utveckling som vi arbetar med i Ängelholms kommun, säger Robin Pehrsson.

Agenda 2030 och de globala målen

För frågor kontakta:
Robin Pehrsson, chef för ekologisk hållbarhet, Ängelholms kommun
0431-870 00
robin.pehrsson@engelholm.se

Maria Thyr, kommunekolog, Ängelholms kommun
0431-870 00
maria.thyr@engelholm.se

Annica Jörgensen, parkingenjör, Ängelholms kommun
0431-870 00
annica.jorgensen@engelholm.se