Därför höjs fjärrvärmepriserna

Under lång tid har vi vant oss vid en stabil prisbild på fjärrvärme med priser som bara stigit någon procent om året. 2022 ändrades det och priserna på fjärrvärme började öka mer än vi sett tidigare. Förklaringen till den utvecklingen är de mycket kraftiga kostnadsökningar som drabbat fjärrvärmeföretagen på grund av det oroliga omvärldsläget.

Under den senaste tioårsperioden har priset på fjärrvärme i snitt ändrats med ungefär 0,5–2 procent årligen, förutom de senaste två åren, då priset i snitt höjts med 7,8 respektive 15,6 procent. (För de som är medlemmar i Prisdialogen höjdes priset i snitt med 5 respektive 10 procent 2023 respektive 2024).

– Fjärrvärmen har varit och är fortfarande en stabil uppvärmningsform med hög leveranssäkerhet och stabil prisutveckling jämfört med alternativen, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor fjärrvärme och fjärrkyla, på Energiföretagen Sverige.

Diagrammet nedan visar tydligt skillnaden i fjärrvärmeprisernas utveckling de senaste två åren jämfört med tidigare år.

Omvärldsläget har lett till ökade kostnader

Fjärrvärmeföretagen har upprätthållit stabila kundleveranser trots de senaste årens kraftiga påfrestningar. Påfrestningarna i det här fallet är turbulensen i vår omvärld med osäkert geopolitiskt läge, med ökade kostnader och hög inflation som följd. Rysslands invasionskrig i Ukraina har strypt flödet av biobränslen från Ryssland, Ukraina och Belarus och drivit upp priset på biobränslen i hela Europa. Dessutom har omställningen från fossilt i Europa tagit fart och ökat efterfrågan på biobränslen kraftigt. I Sverige används i huvudsak svenskt biobränsle men många av våra grannländer som tidigare importerat från just Ryssland, Ukraina och Belarus har i stället vänt sig till Sverige som blivit ett attraktivt land att importera från. Det har ökat konkurrensen om biobränslena i Sverige och drivit upp priserna även här.

Biobränslet som fjärrvärmeföretagen använder i sin produktion utgörs av rester från andra verksamheter. Grenar och toppar (s k GROT) som blir över vid avverkning samt rester från sågverken som spån och bark. Den försämrade byggkonjunkturen har lett till minskad efterfrågan på sågade trävaror och därmed mindre rester från sågverken. Det har också lett till mindre avverkningar i skogen och därmed mindre rester i form av GROT för fjärrvärmeföretagen att använda.

Kostnaderna på många andra insatsvaror – som komponenter, stålrör och annat – har också ökat. Några bolag har även tappat delar av industriell spillvärme, vilket innebär att fjärrvärmeföretagen måste använda betydligt dyrare bränslen, vilket påverkar priset för kunden. Även personalkostnaderna har ökat de senaste åren.

Fjärrvärmeföretagen håller nere prishöjningarna

Energimyndigheten redovisade nyligen i sin Rapport om utvärderingen av Fjärrvärmenämnden att det är tydligt att prishöjningarna på biobränsle ligger över fjärrvärmeprisets ökning, vilket tyder på att fjärrvärmeföretagen på ett generellt plan snarare håller nere sina prishöjningar. Daniel Lundqvist, förklarar:

– Priset till kund har över lag inte ökat i paritet med de mycket stora kostnadsökningarna och många fjärrvärmeföretag har varit återhållsamma. Energimyndighetens statistik visar genomsnittliga prisökningar på drygt 80 procent för skogsflis och cirka 160 procent för returträ sedan januari 2022. Och bränslekostnader brukar ofta vara den enskilt största kostnadsposten för att producera fjärrvärme – ungefär hälften av produktionskostnaderna. Fjärrvärmeföretagen har därmed varit något av en krockkudde för kunderna. Och eftersom priset på fjärrvärme bara ändras en gång per år borgar detta för en prisstabilitet för kunderna som man inte hittar på någon annan energimarknad. Givetvis har vi stor förståelse för att prishöjningarna på många håll ändå blir mycket kännbara för kunderna.

Fjärrvärme kontra andra uppvärmningsformer

Konkurrensen på värmemarknaden har blivit tuffare, men kostnader för att investera i och driva värmepumpar har också gått upp. Energimarknadsinspektionen konstaterar i sin Genomlysning av fjärrvärmemarknaden (sid 28) att fjärrvärme är den billigaste uppvärmningsformen för flerbostadshus i hela landet.

Framtida priser

Att sia om priserna för kommande år är svårt eftersom läget just nu är svårbedömt. De företag som är med i Prisdialogen har gjort prisprognoser som pekar på en mindre prisändring för 2025 jämfört med 2024.

Fjärrvärmens prisändringar har, som vi beskrivit, varit modesta under lång tid. Det gör att fjärrvärmen är konkurrenskraftig och ger trygg och stabil uppvärmning till en stor andel av Sveriges fastigheter. Fjärrvärme värmer 90 procent av Sveriges flerbostadshus och cirka 78 procent av lokalerna. Fjärrvärmen tillför därför stor systemnytta för energisystemet som helhet, och avlastar även elnäten.

– Vi vet att fjärrvärmeföretagen gör allt för att hålla nere prishöjningarna så mycket som möjligt. Vi tror och hoppas också att fjärrvärmekunderna har förståelse för omvärldsläget, fjärrvärmens nyttor och vikten av stabilitet på lång sikt. Att höja priserna för lite gynnar varken kund eller energiföretag långsiktigt, avslutar Daniel Lundqvist.