EnBW är ett energiföretag som verkar lokalt och långsiktigt

Behovet av förnybar, klimatsmart energi är stort och växande. På många håll finns det dock tveksamheter kring vilken nytta exempelvis vindkraftparker kan göra för de omkringliggande bygderna. EnBW som just nu undersöker flera etableringar i Jämtlands län, ser det som en del av sin uppgift att skapa just lokal nytta kring sina etableringar.

Att vi är lokalt ägda innebär en trygghet för orten där vi vill etablera sol- eller vindkraft
Företaget är en av de verkligt stora aktörerna på den europeiska energimarknaden. Då ägarna till största delen är kommuner och delstater i Tyskland, finns dock rötter som påminner om lokala energibolag som t.ex. Jämtkraft och Kraftringen. Den svenska delen av energijätten är relativt liten, men i en tillväxtfas.

‒ När vi etablerar en vindkraftpark blir vi en långsiktig intressent i bygden. Vår affärsmodell är att projektera, bygga, förvalta, underhålla och så småningom montera ner och återställa. Därför har vi ett intresse av att under lång tid finnas där som en del av det lokala livet, och skapa nytta för bygden, förklarar Robert Östman, affärsutvecklare vid EnBW i Sverige.

Företaget har idag åtta vindparker i Sverige, med en total effekt på 120 MW. Projekteringar utgår i första hand från de kommunala översiktsplanerna, där områden för just denna typ av verksamheter pekats ut av kommunerna själva.

‒ Att etablera en vindkraftpark är ändå ofta en utmaning. Det kan finnas många åsikter kring detta, baserade på olika utgångspunkter. Vi vill därför gärna ha en så tidig dialog som möjligt med lokala intressen, där vi bland annat vill veta vad vi skulle kunna hjälpa till med i bygden. Det kan handla om skilda typer av behov där EnBW indirekt kan bidra via bygdepeng för till exempel vägar till ridklubbar eller fågeltorn, och där vi skulle kunna vara till hjälp, beskriver Robert Östman.

Lokala fördelar och bygdemedel
Ett av de exempel som han lyfter fram för att beskriva hur det kan fungera kommer från Dorotea kommun, där EnBW via så kallade bygdemedel bland annat stöttar fiskevårdsföreningen i Rajastrand. Bygdemedel, eller bygdepeng, är en ersättning som baseras på vindkraftparkernas storlek och produktion, och som är tänkt att användas för att skapa lokal nytta.

‒ Där vill vi ha grupper av lokala företrädare som själva bestämmer hur pengarna ska användas för att göra så stor nytta som möjligt för människorna i bygden. Det kan de avgöra mycket bättre än vad vi kan.

En annan modell som EnBW gärna vill använda för att skapa lokal nytta av grön energiproduktion är fördelaktiga elavtal för dem som bor kring vindparkerna.

‒ Där försöker vi samverka med de lokala elbolagen om att erbjuda viss produktion, som de sedan i sin tur kan sälja vidare till sina kunder, förklarar Robert Östman.

Förutom att de som äger marken där vindparkerna byggs ersätts med ett årligt arrende, kan grön energiproduktion alltså ge en nytta för betydligt fler.

‒ Vi eftersträvar som sagt en tidig och aktiv dialog med de närboende, både inför och efter etablering av en vindkraftpark. Det finns inga enkla och generella lösningar som passar alla, men ganska många olika möjligheter.